Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Juni månad111 år 1144112, instiftades det första, af
häfderna kända kloster i vårt land. Det blef
kal-ladt Alvastra113. Sverkers gemål gaf till dess
framtida underhåll jord af sin morgongåfva 114>
Klosterbrödernas antal säges i början icke varit
många115, till dess munkar från Tyskland och
England slöto sig till dem116, dessa troligen af de
spridda munksällskap, som här redan funnos, men utan
att ännu hafva bildat något fast, ordnadt samfund.
11 i) Uppgiften pä månaden hos Manrique, Annales
Cister-tienses.
112) En del krönikor (såsoin Chron. Sial. och Annales
Bar-thol.) säga under år 1143: ”Claustrum Alvastrum in Svecia
”fundattim est” — ”Alvastrum fundatur;” andra åter
uppgifva året 1144 med de orden: ”Conventus missus est in
”Alvastrum.11 Dessa olika årsuppgifter innebara ingen
motsägelse, då dermed antydes, att det förstnämnda året
klostret grundlädes, i det klosterbyggnaden då uppfördes, det
följande året åter ditflyttade munkarne, och kom då
convente! (munksamfundet, collegium monachorum) tillsamman.
113) Man tror, att det blifvit så kalladt efter Sverkers gemål
Ulfhild (eller Alfhild, såsom hon förmodas varit kallad af
Svenskarne), och att klostrets egentliga namn således varit
Alfhildsrum eller Alvilslad, som sedan blifvit förvändt till
Alvastrum och Alvastra (Dalin, Sv. R. His t. //,
ochRhy-zelius, MonasteriolJ). Oss förekommer det sannolikare,
att gården och klostret Alvastra hafva sitt ursprungliga namn
af den förbiflytande Alhåcken, som fordom synes varit
kallad Aleström, Alström, Alebäck.
114) ”Alvastra wårt funderet aff K. Swerke aff hans hustru
”drottning Ulwilla morgen goffuer gammelt frelze som
fundaren clarlige bewiser Biskop Brasks bref till Gustaf
/, se Handi. till Skandinaviens hist. XIV. Stiftelse-urkunden
fanns således i Biskop Brasks tid ännu qvar.
115) Det vanliga antalet, då från Citeaux eller från Clairvaux
munkar utsändes till grundläggande af ett nytt kloster, skall
efter Cistercienser-ordens ursprungliga sed hafva varit tolf. Då
man emellertid ser flera kloster genom munkar af denna
orden samtidigt stiftas i vårt land, har troligen det från
Clairvaux utsända antalet af dem varit lämpadt derefter.
116) ”Quia propter pancitatem Clericorum vix aliquis de terra
”illa convcrtebatur, Dominus fideli suo de partibus
Germano»« et Anglite literatas et discretas personas mittebat, per
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
