Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
berna, Ranerna samt andra, ehuru sedan mer än
tvenne århundraden tillbaka invecklade i en
tvåfal-dig kamp, pä ena sidan mot Tyskarne, på den
andra mot Dauskame, och ofta besegrade, tidtals
äfven erkännande den Tyska Konungens öfvervälde189,
sä att de till honom betalte skatt såsom tecken af
sin undergifvenhet och i yttre måtto äfven
bekände sig till Christendomen, behöllo dock fortfarande
sina egna Furstar och sin gamla så borgerliga som
krigiska författning, derigenom de hade en
medelpunkt till förening och till motstånd, detta så
mycket starkare, som de ständiga krigen och de städse
dem omgifvande farorna vande dem vid förbund
och gemensam ansträngning i handling.
Christendomen verkade blott svagt på dem, emedan de icke
begrepo densamma. Den nya lärans prester
predikade på ett fremmande tungomål, som Slaverna
icke förstodo, och uttalet af de för dem obekanta
orden, der sådana till ljudet hade likhet med andra
i deras språk, gaf ofta en mening, som väckte
Sla-vernas löje och begabbelse,90. Dessa prester
undervisade icke, men fordrade ovillkorlig tro på de
Christ-nas Gud och brukade de Slaviska ord, som de
inhem-tat, blott att smäda och förhåna folkets gudar.
Nionde och tionde århundradens religiösa bruk med
kyrkans och prestedömets alla inrättningar, det var
allt, hvad Slaverna lärde att känna af
Christendomen. Deras besittningar blefvo förlä 11 ta så till
kyrkorna som till verldsliga vasaller. De mäste
un-dergifva sig de andliga som de verldsliga herrarne,
och tionden af deras skördar eller afkastningen af
deras arbete fordrades af dem för en salighet, i
hvilken de icke funno någon tröst och efter
hvilken de icke kände någon längtan. Christendomen
189) Så, då Lotliar II förlänade Obotritiska riket till Knut
Lavard; se föreg. Bandet, not. 173.
190) Se Uithmari Merseburg. Chron.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
