Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
nens färder till Finnmarken, deras handel och
gemenskap med dervarande invånare och
skattindrif-ning hos dem; från samma källor och andra
haf-va vi berättelser om Svearnes forntida sjötåg till
de gent emot liggande Östersjöländerna, då bland
många andra land i öster de äfven skola hemsökt och
underlagt sig Finnland, med hvilket underläggande
dock ej annat eller mera kan förstås, än att
degenom sina vapens öfvermakt tvungit invånarne till
erläggande af skatt och tilläfveutyrs för
indrifnin-gen af densamma tid efter annan gjort färder dit;
sist af alla förmäler Adam af Bremen om Anunds,
sonens af Emund Gamle, härtåg till Qvinnornas
land, det forntida Qvenland, och huru han med
hela hären omkommit derigenom, att Amazonerna
förgiftat brunnarne236, det vill i Medeltidens språk
236) Se Första Bandet, s. 489. På Aland skola öfverallt i
landet träffas ättehögar, i hvilka man funnit brända
grafur-nor (Radloff, Bes kr :fning öfver Aland)* ett
förhållande, som synes häntyda på någon tidig Svensk bosättning
der-slädes. Märkligt år äfven, att vid kusterna af Bottniska
viken, på östra sidan deraf, i de forntida Kvenernas land,
likaledes finnes en stor mängd ansenliga högar, nästan alla
runda odi hopsatta, synnerligen vid bråddarne och väggarne, af
väldiga gråstenar, som likna en vanlig stenfot; de beskrifvas
såsom vittnande om nägou slågtskap med de Svenska
åtlhö-garne, och i några af dem, som blifvit öppnade, har man
funnit guldringar af mer ån 1 dukats vigt, af eld hopsmälta
och saramangytlrade silfver-, mässings och kopparstycken
(närmast liknande de gamles sadelrustningar), knifvar, jernsaker,
bitar af massiva jernkedjor, stycken af hjelmar och värjor,
bengrus och bränder. I Kurikka kapell, Ilmola socken, har
en sidan vid och stor jordhög eller ättebacka af allmogen
varit kallad Åttä-paä, och i allmänhet gifver man dessa
högar namn af Jälliiäisten Hauat (Jätte-, JoUua-grafvar); se
Gananders berättelse i Jbo Tidningar för år 1782.
Jfr Arwidsson, 1. c. Kunna dessa högar möjligen vara
minnen af Svenskarnes forntida besök, strider och
bosättningar på denna kust eller försök till landets besittningstagande ?
Anmarkningsvärdt är, att högar af denna beskaffenhet träffas
endast på Österbottniska kuststräckan, åtminstone år oss icke
bekant, att de förekomma annorstädes i Finnland.
So. F. 17. 4 Dei. 7
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>