Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
manien vid Nordhafvet varande qvinnoland233.
Efter Taciti tid, ända till XI eller XII århundradet,
under ett tidlopp af ett tusen år, är det föga eller
intet vi erfara om Finnarnes öden, deras
samfunds-lif, deras inre förhållanden eller landets tillstånd
på det hela. Jordanes blott nämner dem234;
Procopius, samtida med Jordanes, och Paulus
Warne-frid, som lefde i VIII århundradet, kalla dem
Skridfinnar 235 och skildra dem med lika färger som
Tacitus, såsom han efter hörsagor framhafvande det
egna, de mest utmärkande dragen hos dessa i
fjer-ran, obekanta länder boende, okända folk; de
Isländska sagorna veta endast att tala om Norrmäu-
geografer trodde Bottniska viken dermed sammanhängande)
till hela Germaniens gräns i norr. Man måste således, för
alt komma till ett begrepp eller åtminstone en aning om
Taciti Sitoner, hålla sig vid det under qvinnovälde stående folket
såsom hnfvudomständigheten i hans berättelse, och då, vid
betraktandet af det ena som det andra, faller tanken
ovillkorligen på Kvenerna. Man får icke lägga på guldvågen de
gamles ord, Romarnes lika litet som Grekernas, i deras
berättelser om sådana så alldeles för dem obekanta länder och
folk, att de hade all sin kunskap derom endast från hörsagor,
hvilka de äfven ofta missförstodo, och så myckel mer måste
missförstå, som hela det nordostliga Europa efter deras
geografiska kunskap ej fanns till. Huru rådbråkade och
förvrängda dessutom så ort- som folknamnen ej sällan äro, dels
genom afskrifvarnes fel, dels deraf att de ursprungligen
blifvit oredigt utsagda, eller till följd af det fremmande uttalet
oredigt hörda, eller förblandade och förvexlade med andra
till ljudet lika, eller genom ännu andra anledningar
förvridna, är tillräckligen bekant. Och något sådant är väl äfven
förhållandet med namnet Sitones (tilläfventyrs i stället för
Quenones?).
233) Se noten 219.
234) Han uppräknar 3:ne folkstammar med detta namn, och
hvilka dermed böra förstås, se Första Bandet, s. 33—34.
235) Se Första Bandet, s. 87. Hos Jordanes heta de
Cre-fenni, hos Geografen af Ravenna Rerefreni
ochRere-fetmi (i stället hvarför dock otvifvelaktigt bör läsas
Rene-fenni), i O t hers reseberättelser åter Terjbinary se Aftdra
Bandet, s. 280.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
