Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Emellertid skönjas inga spär af fiendtligheter
mellan Sverige och Danmark. Ännu lade sam
hälls-lagarne inga återhållande band på krafternas fria
rörelser; det till stor del rådde ännu lika
sjelfrådig-het i handlingar och företag som i vikingatiden,
då hvar och en, som dertill hade makt och
förmåga, med sitt huskarlafolje eller en härskara af
va-penlystna män, i dessa tider så lätta att finna, drog
ut i krigarfärder till hjelp för fränder och vänner,
eller till vinning för~sig, i allt handlande på egen
hand. Så kunde Danska Prinsarne Carl och Knut taga
sin tillflykt till Sverige till sin frände Jarlen Birger af
Brosa och med en, troligen genom hans tillhjelp,
samlad härliop af frivilliga, efter krig, äfventyr och byte
lystna ynglingar och män infalla i Halland; så
äfven Harald Skreng med sina huskarlar och andra,
som, då det gälde en krigarfärd, lätt slöto sig till
honom, draga till Skåningarnes hjelp, utan att detta
allt, såsom utgånget från enskilta företag, vidkom
regeringen eller kunde betraktas såsom en af
Sveriges rike och dess Konung mot Danmarks rike och
Konung utöfvad fiendtlighet 3<J3. Det är icke heller tro-
393) Della förhållande har Saxo förhisett eller undanskjutit,
då han t. ex. i afseende på Harald Skrengs företag säger, att
denne inbröt i Skåne med en undsältningshär af Konung
Knut och dess Jarl Birger ("Scaniæ partes Haraldus
irrifpe-"rat. Quas cum Ca nul i, Svetiæ regis, ejusdemque satrapæ
"Byrgeri præsidiis irrupisset etc."), och tillägger med sin
vanliga hätskhet mot Sverige, att ban icke vet, antingen det
var nesligare för Sverige att skicka en sådan böfdiug, eller
för Skåne att mottaga honom ("Majore cum opprobrio talem
"virum Svetia miserit an Scania receperit, incertum est").
Men Saxo har sjelf kort förut uppgifvit, hvad äfven öfriga
Danska krönikor förmäla, att det var Skåningarne sjelfva, som
på Harald kastade sina ögon, kallade honom till sig från
Sverige ocb uppdrogo honom höfdingaskapet samt gåfvo
honom konunganamn, utan något spår till inblandning deri från
Konung Knuts och Birger Jarls sida ("Sediüonis príncipes,
”frusta a se sine duce res novari superiore tumultu experti,
”Haraldum quendam, regii sanguinis, e Svetia adstiscunt;”
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
