Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ligt, då i Danmark uppehöll sig en ättling
afSver-kerska huset, som kunde göra arfsanspråk på
kon-ungadömet i Sverige, att Knut under sådana
förhållanden, genom att uppenbart med liärsmakt
understödja Danska flyktingar och upprorsstiftare, ej
skulle hafva beräknat faran af att uppväcka ett krig
mellan begge rikena eller reta till fiendskap mot sig
så mäktiga, kraftfulla och segervana Konungar som
Valdemar I och hans son Knut. Men gerna kan
han hafva sett, att till underhållande af
oroligheterna i Danmark dessa flyktingar erhöllo understöd
af sina härvarande fränder, eller genom dem
skaror af frivilliga härifrån värfvades och utdrogo till
deras hjelp. Sådant mäktade han icke heller att
hindra. Det är först längre fram i tiden med
Kon-ungarnes stigande makt eller mer utbildade
sam-hällsinrältningar andra grundsatser och förhållanden
äfven härutinnan söka att göra sig gällande. Vi få
i nästföljande århundrande se en början dertill.
Såsom från Danmark, så äfven från Norrige
togo sin tillflykt till Sverige de, som, missbelåtna
Saxo, Lib. XVI. ”Scanii secessionem ¡terum facere
oceu-”pant, libertatem proclamantes, accitura et Sveonia quendam
”Haraldum, regio sangvine clarum, sed indolis ignavae et
re-”missi ingenii juvenem, belli ducem creant, mos ei Regium
”nomen deferunt;” Uamsfortii Ckronol. sec.). Sa so borde,
di haa låter Sveriges rike och dess Konung slädse understödja
Danska upprorsstiftare och mot Danmark utöfva fiendtligheter,
äfven hafva uppgifvit någon förklaringsgrund, hnru sådana
Konungar som Valdemar I och hans son Knnt VI, hvilka ej
gerna lemnade någon fiendskap eller någon oförrätt ohåmnad,
kunde fördraga ett från Sveriges sida vid flerfaldiga tillfällen
så uppenbart visadt fiendtligt sinne, utan alt utöfva
vedergäll-ningsrått eller tillbaka visa någon flendskap. — Det är vid
denna tid, Saxos historia upphör, omkring år 1187, och
med alla hans brister är det dock med saknad, man lemnar
honom. Serdeles den del af hans historiska verk (Libri XII
—XVI)i som omfattar det århundrade (XII:te), hvari han
lefde, eger ett stort värde. Men visserligen måste han
äfven här begagnas med urskilning, varsamhet och kritik.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
