Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ten och den hierarkiska för kommande tider
belasta konungalhronen. Då satt på erkebiskopsstolen
i Throndhem en storältad man af namn Eisten,
som räknade bland sina stammödrar en Astrid,
Konung Olof Tryggvasons syster, och en Jörun,
hans farfaders moder, som i sjette led
nedstamma-de från Harald Hårfager. Sjelf hade Eisten varit
Konung Inges både kaplan, kansler och
skattmästare401, och i dessa embeten så tillvunnit sig
Konungens förtroende och tillgifvenhet, att vid Jon
Bir-gerssons, första Norrska Erkebiskopens död Inge af
egen makt, utan något föregående val, utnämnde
honom till Jons efterträdare i det höga embetet.
Ej mindre genom sin börd än genom sina öfriga
framlysande egenskaper var han af allt folket högt
aktad, och serdeles inom Throndhemsbygden stod
han i frändskapsförhållanden till de förnämsta och
mäktigaste ätter. Han talade till bönderna om sin
biskopsstols fattigdom, och huru mycken förbättring
uti inkomster denna behöfde, om dess tillstånd skulle
blifva lika lysande, som dess värdighet blifvit
högre, sedan densamma blifvit säte för rikets
Erke-biskop. Hans framställning vann gehör, och det
blef ej mindre genom hans fränders och vänners
medverkan än genom folkets ärelystnad, som ej ville,
att Norriges erkebiskopssäte skulle i glans och
värdighet eftergifva andra, samtyckt och lagstadgadt,
att de Erkebiskopen tillkommande sakören skulle
utgå i fullt silfvervärde, således till hälften mer än
det vanliga öre, som han förut uppburit och
hvarmed Konungens sakören utgjordes402. Detta gaf
Erling anledning att säga till Erkebiskopen:
”Vilken J föröka eder rätt, så lären J ock vilja biträda
”oss, att lika mycket föröka Konungens rätt. Nu
”är,” tilläde han, ”här i Norrige erkebiskopsstol, till
”mycken heder och ära för landet; låtom oss nu
401) "Fäherde.”
402) Magnus Erifngss. c. 16.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
