Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Tvä gånger förföljde Erling honom ända dit. Men
Vermlämiingarne tillsperrade vägen genom
förhuggningar, sägande till Erling, att denna färd skulle
for honom blifva den olyckligaste, om han vågade
sig in i deras land, och från Dalsland hotade
Sun-dalsboerna att falla honom i ryggen, så att Erling
och hans son Magnus begge gångerna måste vända
tillbaka med oförrättade ärender419.
Throndhems-boerna voro Erling och Konung Magnus icke
synnerligen bevågna, derföre Sverre ansåg for sig af
vigt, alt komma upp till Throndhemsbygden och
vinna for sig denna bygd, hvar landets mesta
styrka var. Men att slå sig dit fram midt igenom
Norrige med lians ännu mycket ringa hop, förekom
alltför äfveutyrligt. Det var då, han företog och
i kamp med otroliga mödor, hinder och
svårigheter tillryggalade den långa farden genom den nu
af Finnar bebodda Tolfmila skogen till det mot
gränsen af Dalarne liggande Ekeshärad, derifrån genom
den ännu i dag så kallade Tiomils-skogen mellan
Vermland och Dalarne fram till Malung, sedan
genom en tredje, tolf till femton milar lång skog in
i Jernbärarland, och härifrån likaledes genom tjocka,
djupa skogar, öfver kärr och moras, öfver stora åar
och sjöar, hvaröfver de tågande måste göra sig väg
på flottor af timmerstockar420, som de höggo i
skogen, fram till Herjeådalen och fram till Jemtland,
samma äfventyrliga färd, som till skildring af
Öster-och Vesterdalarnes utseende och beskaffenhet denna
tid redan förut af oss är omnämnd421. Detta
skedde vårtiden år 1177. Det följande året drog han
åter i samma ändamål samma väg. Men då fälde
inbyggarne i Jernbärarland bråttar emot honom,
vägrade honom genomtåg och sade, att de icke
voro vana med konungafärder genom sitt land och
419) Sverres S., c. 23—25.
420) Dervid de ofta voro i fara alt drunkna,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
