Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
mycken omsorg forskade, letade efter Lumbers och
andra gamla lagar lill kännedom af landets bruk i
forntiden, och då han fann dem, begrundade dem med
skarpsinnig urskilning och upplifvade de forntida
nyttiga bruken i den samling af lagstadgar eller laga
pläg-seder, han ordnade tillsamman i ett helt och
sålunda lade grunden till den äldre Vestgötalagen®8*;
en man, kunnig i alla rätter och i all måtto väl
”Lögmadr, sun Magnus Minniskialldar, brodorson Birgis Jarls
”(Brossu);” Hakonar Konungs c. 29. Messenius
(Theatr. nobil. Sv.) förbigår honom vid uppräknandet af
Magnus Minniskölds söner.
68?) Så måste andemeningen vara af den gamla, med
Vestg.-Lagen ål följande förteckningen öfver Veslgöta Lagmannen,
hvar der om Lagman Eskil säges: ”Han spurdhi innurllikae
”oc leltaedhi all Lums lagh oc annamer, al nytr» haefd
lanz-”sins for «eldri. Sidhaen han fan lanszins lagh, iha
huxie-"dhi han them maed myklli snilli oc syalfsins forseo.”
Or-daförståndet af ”at nytne haefd lanzsins for aeldri” år icke
klart och har derför åfven på skiljaktiga sått blifvit lydt, ulan
alt dock meningen af det hela derigenom i någon
väsendt-lig mon förändras. All Lagman Eskil forskade efter Lumbs
och andra gamla lagar, och då han fann landets gamla lag,
begrundade densamma, skedde visserligen icke blott af
vetgirighet, men fastmer troligen för att genom dess upplifvande
och ordnande gifva de för tiden låmpliga, gamla laga
pläg-seder och sladgar ny kraft och för framtiden förekomma
lagens förfalskande (såsom det såges om AUi, den fjerde
Veslgöta Lagmannen, den tredje i ordningen efter Lumbr,
alt han var vrångvis och genom sin vrånghet kastade in i
lagen många oråtter, vrångningar och listiga påfund: ”han
”wår wrangwis, oc ffore sins wrangleks sakir castaedhi han i
”lagh wår margh® wraetli oc krokae oc ilh braghd, oc thy
”wår han kallaedh«er Kringalli,” och något dylikt såges äfven
om en och annan af de öfiiga Lagmännen före Eskils lid),
deraf det åfven med stor sannolikhet kan antagas, såsom det
också skett af flera lärda forskare (Rabenius och
Schly-ler), att Eskil år den, som sammanfattat den äldre
Vest-götalagen, åtminstone vid dess ordnande lagt första
handen, ty efter den äldsta handskrifna codex, vi nu ega af
denna lag, är densamma icke äldre ån från slutet af XIII
årh., då Eskil åter lefde under de trenne första årtionden
af samma århundrade.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
