Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
mannen i gudomliga och menskliga rättigheter,
kyrkans erkända rätt till uppsigt öfver sederna, hennes
straffmakt och utöfningen deraf vid förbrytelse» mot
religionen och sedligheten genom påläggande af
bot-öfningar, hvilka förbrytarne äfven utan serdeles
gen-sträfvighet synas hafva underkastat sig926, måste,
om någonting, med huru mycken skansa mhet
kyrkan ock förfor mot gamla bruk, medföra en stor
förändring i sederna och hela det samhälliga lifvet.
Tidens hand var visserligen våldsam, den obändiga
kraften icke lätt tämjad95i7. Men redan som lied-
926) Att redan under förra hälften af XFII århundradet
pen’?-tensväsendet var härstådes i full utöfning och gång, kan
skönjas af de flerfeldiga, från Romerska Stolen håröfver
utfärdade skrifvelser och uppdrag till de Svenska1 Biskoparne.
Så gifver Honorius 111 år 1221 Biskopen i Skara tillstånd,
att ånyo aflösa de förbrytare, hvilka af hans företrädare,
ulan honom af Romerska Stolen gifven fullmakt dertill,
erhållit aflösning (DipL Sv., N.-o 209). Samma Biskop
erhåller äfven Påfvens tillåtelse, alt aflösa åtskilliga förbrytare,
som blifvit ålagde alt hos Romerska Slolen söka aflösning,
men i anseende lill vägens längd och de vedermödor, som
voro förenade med en färd lill Rom, undandragil sig della;
härifrån dock undantagna de, som begått sådana grofva brott
(nemligen genom svårare blodsutgjutelser, händers läggande
på Biskop eller Abbot o. s. v.), att de ovillkorligen borde
hänvisas till Romerska Stolen (Dipl. Sv., N:o 192). Om
de flera till Svenska Biskoparne från Romerska Stolen
utgångna skrifvelser, beträffande rättighet för dem att aflösa
förbrytare i allmänhet, med undantag endast af grofva
brottslingar, och att kyrkan redan tidigt använde det större
bannet mot tredskande samt deri äfven understöddes af
konungamakten, se ofvan, s. 215 och 325.
927) Ville man af klagomålen och föreskrifterna i de påfliga
skrifvelserna öfver de hos Svenskarne förekommande laster,
såsom hor, blodskam, tidelag, våldsgerningar, eller af
Land-skapslagarnes straffbestämmelser, nemligen af dem stadgade
försoningsböter för våldtägt, dråp, mordbrand, rån, stöld och
flerahanda andra brott sluta till lefvernet, sederna, karakterfen
hos folket, så skulle deröfver en mörk tafla uppstå. Men
lagarne och kyrkans förordningar få ensama icke vara
våra ledare vid bedömandet af sedlighetens verkliga tillstånd;
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
