Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
maste förbindelse med de allmänna grundsatserna om
arfsrätt945. Af denna grund gick såsom annan
egendom äfven konungadömet i arf från fader till
son, så mycket mer, då dertill ännu kom den, från
konungaättens mythiska, i gudasagan sig förlorande
ursprung utgångna föreställning om dess höga
företräde, så att från uräldsta tider tillbaka intill den
stora statshyälfningen eller den mellan stammarne
uppkommande striden i XI århundradet
konungadömet varit strängt ärftligt, riket i egentlig mening
arfrike946. Samma djupt rotade grundsats om
ärft-lighetsrätt till konungadömet framträder ännu långt
fram i tiderna, och de från konungaätt
neddammande eller på annat sätt med konungahuset
när-skylda erkännas fortfarande af det allmänna
tänkesättet för de närmast berättigade att träda dertill.
Då på manssidan Sigurdska ätten utgick med Olof
Skötkonungs son Emund Gamle, går konungadömet
öfver till dennes måg Stenkil och från honom till
dess söner och efterkommande såsom ättlingar på
mödernesidan af den gamla konungastammen.
Thron-följden emellertid skakas genom uppvexande
tve-drägt mellan stammarne; nya konungaätter
uppstiga, den Sverkerska och Erikska; men äfven
stamfäderna för dessa hörde närmare eller fjermare till
konungaslägten947. Vi ha sett, huru härigenom,
945) Jfr Första Bandet, s. 528—30 och 582—84.
946) Att en brytning i konungaföljden vid uppkommande
oroligheter möjligen kan hafva skett och en eller annan
Konung blifvit fördrifven eller störtad, upphäfver icke den af
rättssedvanan stadgade grundsats om ärftligheten. Sådana
brytningar hafva ocksA inträffat i sednare tider (äfven i vårt
århundrade) oaktadt högtidligt stadgade arfföréningar.
947) Om Erik den Helige, stamfader för Erikska ätten, se
ofvan, s. 66—67, och om Sverker Gamle, stamfader för den
Sverkerska, föreg. Bandet, s. 72; om Sverkers fader Kol
(Erik Arsäll) och farfader Blolsven, se dersammast., s. 22
och 64. Om Blolsvens släglförhållanden känner man
visserligen intet vidare, än att hans syster var gemål till Konung
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
