Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ursprungligen till följd af de vid Christendomens
införande mellan stammarne uppkommande
söndringar och strider, dessa till en del underblåsta af de
stora slägternas uppsträfvande till inflytelse och
makt, tankarne fördes på fria konungaval såsom en
nationens väsendtliga rättighet. Anund Jacobs val
till följd af den uppvigling, som skedde mot hans
fader Olof Skötkonung, när denne ryggade Allshär*
jartingets beslut, är det första, oss bekanta
konungaval948. Från denna tid, då kamp om politiska fö-
Inge den Äldre; men i en lid, då konungadöttrar blefvo
gemåler eller husfrur till storättade mån inom landet, år både
möjligt och äfven troligt, att han på mödernesidan
nedstam-made af konungaätt.
948) Om man ej vill räkna dit, att bönderna i Styrbjörn den
Starkes andel af landet, då de från tinget fördrefvo den
öf-vermodiga, oroliga ynglingen, som trotsigt fordrade den
honom efter gammal arfsrått tillkommande del af riket, togo en
annan till Konung öfver Styrbjörns andel af landet. Då
emellertid denna berättelse endast gr ondar sig på Styrbjörns
Saga (Thattr om Styrbiörn) och man har mer ån en
grund att draga förhållandet, sådant det der framstålles, i
tvifvel, helst icke det ringaste meddelas om den man, som
bönderna vid delta tillfälle satte till Konung, utan om
honom endast säges, att han var af ringa härkomst, så kan
något afseende icke fästas på denna berättelse. Det vissa år,
att i alla tillförlitliga, för historiska ansedda sagorna icke det
ringaste förekommer, som håntyder derpå, att vid en
Konungs frånfälle något slags val egt rum. Äfven de ord,
Konungasagan lägger i munnen på Freyvid, en af Olof
Skölkon-ungs rådgifvare eller så kallade visa mån, innebära icke
något sådant, utan låta endast i allmänhet förstå, att vid alla
förekommande frågor om landets allmänna angelägenheter
hafva de andra landskapen samtyckt, hvad
Uppsveahöfdingar-ne sig emellan stadfastat (se Första Bandet, s. 419 ff.).
Brödraskiften och samkonuogaskapen eller samregeringarne ej
blott nnder Ynglingaåtten, men ännu längre fram ända till
Erik Segersälls tid, och såsom de ännu förekomma under
Sten-kilska ätten, hånvisa allt igenom på konungadömets stränga
ärftlighet och sambandet deraf med dessa tiders allmänna
rältsåsigler, och strida således mot de föreställningar, man
gör sig om konungavalen. Detta utesloter dock ej, alt vid
uppkommande misshälligheter med Konungen eller af miss-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
