Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
skydd mot olaga hämnd, ehuru för den
forntida lagstiftelsen icke okända1061, erhöllo genom
Birger mer bestämdhet och kraft. Konungen svor
ed och tog lika ed af alla de förnämsta män i
riket, som svuro med honom, att af all makt
vin-lägga sig om deras upprätthållande1062. Från den-
1061) Alt redan före Birger Jarls tid dräp och sar, tillfogade
någon i dess hos eller hem, i kyrka och på ting o. s. ▼.,
varit belaggda med högre böter, synes med så mycket mera
grund kunna antagas, som det redan ligger i sakens natur,
atl dylika brott jemte ånnu andra illgerningar efter detforn*
tida tänkesättet och samhällsskickets hela dåvarande art varit
ansedda svårare, och således de högre dråp- och såraböter,
som i Landskapslagarne bestämmas för sådana brott, tillhöra
en äldre tid, af hvilka brott åter vissa sedermera såsom de
allmännast ledande till hämnd- och slägtkrig och således de
mest fridstörande blifvit räknade till edsöresbrott och såsom
sådana belaggda med svärare straff. Den äldre Festg.L.
(Orb.m.) äfven räknar de ofvannämnda brotten jemte en
mäogd andra lill nidingsverk och bestraffar dem med
fredlöshet jemte förlust af lös egendom: ”firigiort landi ok lössum
örum.” Den yngre Festg.L. (Orb.m.), upplagande den
äldre Vestg.Lagens nidingsverk, med tillägg af ånnu några
andra, fördelar dem i tvenne klasser, räknar den ena af dessa till
edsöresbrotten med derå stadgade straff, hvareroot de brott,
som hänföras till den andra, beläggas med 6 gånger 9 marks
böter. Fråga kan uppstå, huruvida icke dessa böter varit de
ursprungliga för samtliga nidingsverken, och den i äldre
Vestg.L. derå förekommande straffbestämmelse: *firigiort
landi ok lössum örum* efter edsörets uppkomst blifvit
inflickad i denna lag vid en sednare afskrift eller redaktion af
densamma.
1062) ”Festum them m«d wårt wald oc warum edde oc aldrie
”theme fraemstu manne i rikinu asru.” Det år egenUigen
först genom den af Magnus Ladulås år 1285 i Alsnö
utfärdade stadga (se Vestg.L., IV: 19: 19, och Dipl. Sv., N:o
799), vi hafva dessa med Konungens och alla de förnämsta
männens ed stadfästade fredslagar oss bekanta. Men.Magnus
säger derslädes sjelf, att han derulinnan förnyade sin faders
skipan* ”Wilium wir oc thy mal aer wår fadir skippasdi
ri-”kinu til fnelsis oc til nadhe atUer ny*.” Äfven St. Rtmkr.
tillägger Birger Jarl en sådan lagstiftelse, åtminstone ’bvad
beträffar hemfriden:
Sv. F. B. DeL 4• 30
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
