Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
slafvars friköpande och frigifvande, väisendtligen
bi-drog till träldomens mildrande och småningom
af-skaffande i Vesterländerna, sä vidt
tidsförhållandena roedgåfvo, är troligt, att hon efter
Chrislendo-mens införande och stadgande i de nordiska
läu-derna äfven härstädes arbetat hän till samma mål,
om än intill denna tid blott aflägsna spår deraf
förekomma106<*. Bruket af trälar nemligen grep,
sfisom i de Romerska och Germaniska rikena, så
äfven här för mycket djupt in i författningen,
egan-derätten och hela det forntida hushållningssättet,
att detsamma på en gång kunde upphäfvas eller
af-skaffas10^7. Vägen dertill måste först banas genom
den aktning för menniskolif, Christendomen
förmådde inplanta, genom dess lära 0111 alla menniskors
likhet inför Gud odi genom den förtjenst, kyrkan
på grund af denna lära tilläde trälars frigifvande.
Hitintills förmärka vi ännu föga eller intet deraf.
Men till kyrkans tysta arbete och Christendomens
verkan i denna väg kunna vi sluta af träldomens
småningom aftagande och omsider slutliga
upphäfvande i tiderna icke långt härefter utan tecken af
några brytningar till följd deraf i samhällskroppen
eller den allmänna och enskilta hushållningen. En
början, väl en ringa, men dock de första laga
åtgärder härutinnan framte sig i Birger Jarls
lagstif-lelser. Han gaf lag mot gäfträlar, såsom de
kallades, hvilka sjelfvilligt gåfvo sig till trälar, förböd
derigenom Svensk man att vara Svensk mans träl,
och afskar sålunda den, såsom det synes, ej sällan
1066) Se om Ansgarins, Andra Bandet, s. 642, och om
Kim ber t us, Ansgarii efterträdare, Dersaminasl., s. 648;
om Adalvard, föreg. Bandet, s. 9, och om Botrid,
Der-sammast., s. 58.
1067) Om förhållandet med Irälarne i Sverige, se Första Bandet,
s. 593 (T. Om kyrkans medverkan till träldomens
mildrande och afekaffande i Romerska och Germaniska rikena, Jfr
löreg. Bandet, s. 172—73 och 229—30.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
