Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
slägter framgingo Lagmännen och häradernas
Höf-dingar, emedan folkets val gerna (bli på ansedda
jorddrottar1294, sådana, som genom härkomst från
hos de forntida folken framlysande familjer, som grundade siU
anseende på stor börd och rika jordbesittningar och såsom
sådana, då de tillika omgåfvos af talrika huskarlar, deras
krigiska följe, och derjemte hade under sig en stor mängd
slafvar och andra, som de satte på sina åkrar, lått kunde
förekomma den fremmande iakttagaren som patriciska, ärftligt
adliga slägter. Hela den håröfver förda meningsstriden bar
utgått från den origtiga åsigt, att man tagit det bos Tatitos
och hos Medeltidens skriftställare förekommande uttrycket
no-bilis för något våsendtligt, såsom betecknande rättigheter,
hvad det i sjelfva verket dock icke år, ehuru det stundom sa
kan synas genom de mindre rigtiga eller mindre noggranna
ordasätten så vål i urkunderna som hos skriflstållarne.
Redan det, alt uttrycken nobiles, proceres, magnates,
optimales, maj ores o. s. v. brukas om hvarandra och tillika
äro så obestämda, utvisar, att dermed icke far förbindas
något bestämdt begrepp, häntydande på ett slntet,
företrädes-beråttigadt stånd, således hvarken en egentlig adel, såsom
någre antaga, eller konungsmännen, Konungens män, såsom
det af andra tydes; de bära prägeln af något vacklande,
något obeslåmdt, och obeståmdt .måste äfven hos den
noggrannaste skriftställare nttrycket alltid blifva, når i samhällen,
hvilkas författning likställer alla fullt fria mån, de genom
anseende och inflytelse framstående skola betecknas. Man
har derföre under dessa uttryck att tänka sig, icke så mycket
de högre vårdigheterna vid Konungens hof eller hans råd
och tjenstemän, som icke fastmer de genom stor
odalförmö-genhet, genom samhällsställning och härkomst från stora
familjer inflytelserika medlemmar af samhället.
1294) Den med åldre Vstg.L. åtföljande förteckningen öfver
Vestgöta Lagmännen anmärker om Carl af Ezwaeri, i
ordningen den elfte af dem, att han ej var rik på gods och
egodelar eller bekymrade sig om förvårfvandet deraf, men
alt hans själskraft, hjertats höghet och hans skicklighet
opp-höjde honom till makten och värdigheten af Lagman
(”iiSli-”upli wår Karlli af Ezwaeri. Han aeflli eygh egn aellaer aldrae
”costae, swa mykit sum raslekasr hans oc liyarlt« haweske
”oc snilli hans högdhe han til thass w«lz”). Det var
således något ovanligt, att man till Lngman valde en man, som
ej hörde till de stora jorddrollarne eller hade anseendet af
stor odalförmögenhct. Ett undantag den från skedde f5r Carl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
