Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Selma Lagerlöf. I.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
rensa och hålla i ordning, varför också barnen fingo
hjälpa till, men det fanns även präktiga krusbärs- och
vinbärsbuskar samt de allra vackraste blommor, både rosor
och jasminer. Och så hade barnen sitt eget lilla land, där
de fingo så och plantera, vad de ville. Gott om djur var
det också på Mårbacka: hästar, kor, hundar, en stor
hönsgård jämte duvor, kaniner och ekorrar. En bjässe med
bjällra om halsen redo barnen på emellanåt, och när en
gång en rävunge förirrade sig till gården, togo de hand
om honom och försökte tämja honom.
På Mårbacka var det glädje och solsken nästan alla
dagar. Inte på det sättet, att människorna jämt voro fria
och lediga. Nej, tvärtom! De hade fullt upp att göra,
både stora och små, nästan hela året igenom med att ta
upp potatis, plocka humle, bråka och skäkta lin, klippa får,
baka, slakta, stöpa ljus och sy m. m. Men i det hemmet
blev det aldrig jäkt eller bråk som på andra håll. Och
det berodde nog på att allesammans voro så hjärtans
goda vänner där. »Den, som vistades där», berättar
Selma Lagerlöf, »fick inte ta livet tungt, utan den allra
främsta plikten var att vara sorglös och tro, att för envar,
som levde på den gården, styrde vår Herre allting till det
bästa.»
Det fanns tre flickor och två gossar i familjen.
Flickorna fingo sin undervisning hemma. De måste plugga
historia och geografi och grammatik som andra barn,
förstås. Men när läxorna voro undanstökade, hade de
det ljuvligt. Då satte de sig bredvid far och mor
omkring lampan, och så lästes det högt vackra dikter av
Tegnér, Runeberg eller Anna Maria Lenngren och roliga
berättelser av Fredrika Bremer. Eller också spelade och
sjöng man, ja det spelades både på klaver, flöjt, gitarr
och fiol.
Men det allra roligaste med Mårbacka var dock, att
den gården var så full av sagor. Det var ett gammalt
ställe, som sett det ena släktledet efter det andra födas,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
