Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Johan Olov Wallin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
som informator i någon prästgård. Så gick tiden, och
år 1803 var han färdig med sina studier, blev filosofie
magister och erhöll lagerkransen.
Under dessa år hade emellertid Wallin ägnat sig rätt
mycket åt diktning, men endast ett par av de dikter
han fått införda i tidningar hade väckt någon
uppmärksamhet. Men hösten 1803, då Wallin vistades som
informator hos kontraktsprosten Isander i Odensala,
trädde denne en dag in med en tidning i handen till den unge
läraren och omtalade häpen, att Wallin vunnit ett av
Svenska akademiens pris för några översättningar av
latinska dikter, som han insänt. Aldrig hade den
vördnadsvärde gamle kunnat ana, att den anspråkslöse, föga
bemärkte ynglingen, som vistades i hans hem sedan
sommarens början, ägde så stora gåvor, och rörd tog han
honom i famn och lyckönskade honom. Själv brukade
Wallin berätta, att ingen av de många utmärkelser han
sedan fått gjorde honom så mycken glädje som detta
erkännande.
Ursprungligen hade Wallin tänkt att bliva präst, men
hans hälsa, som genom studier och nattvak hade blivit
ännu klenare, kom honom att tveka, huruvida han skulle
duga därtill. Redan flera gånger hade han haft
blodspottning — hur skulle han kunna predika i en stor
kyrka utan att taga allvarlig skada?
De närmast följande åren vistades han såsom
informator hos en familj dels på landet och dels i Stockholm.
År 1805 flög hans namn över hela Sverige: han hade
vunnit trenne belöningar — det största antal, som
Svenska akademien någonsin på en gång tilldelat någon
för diktning. Den stora glädjen gav Wallin mer kraft och
livsmod, han beslöt att låta prästviga sig och fick kort
därpå anställning såsom teologie adjunkt vid
krigsakademien på Karlberg. Mycket arbete hade han och liten
lön: husrum och 155 rdr om året! Men han hjälpte
sig fram utan skuldsättning och yttrade sedan om dessa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
