Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Zacharias Topelius. III.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
satt man och väntade på Putte och släden från
Björkudden; mor och far och barnen visste nog, att den skulle
komma i skymningen, strax innan stjärnorna tändes på
himmelen. — Pengarna till julgåvorna hade insamlats
under årets lopp: var gång någon särskild glädje kommit
Björkuddens invånare till del, lade de en silverslant i den
stora förgyllda lergrisen, som fanns till just för detta
ändamål...
— — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — —
En vårdag på Björkudden! Stränderna mitt emot äro
vita av liljekonvaljer, några årtag, och man är framme
vid Skutholmen och badar där i solsken och blommor.
Men tyst, vad är det för musik, som hörs? Den kommer
allt närmare, och melodien kan urskiljas: »I höga nord
vår vagga stod». Och se, tvärs över, på »Dygdens stig»
drager ett tåg av vithuvade ungdomar fram — det är
studenter, som skola till Björkudden för att bringa den
gamle skalden sin hyllning.
Med sommarvinden kom ungdomsskaran åter. Vilket
glatt kvitter, vad lek och ras där ute under
hängbjörkarna och i parken! Visst var då Björkudden för
barnbarnen och barnbarnsbarnen »sagoslottet med tak av den
gyllene morgonskyn och väggar av fjärdens blå vågor».
Björkudden var gästfrihetens förlovade land. Från
när och fjärran kommo vänner och beundrare hit, men
alldeles särskilt glad och hemmastadd kände sig
Topelius, när besökarna utgjordes av barn. Hela skolor fingo
göra utfärder hit, och förtjusta slogo sig de små ned i
trädgården och parken. Kom så skalden själv och
pratade med dem, då strålade de av stolthet och glädje.
Då och då måste ju skalden resa in till Helsingfors
för att övervara ett sammanträde, besöka en skola eller
göra uppköp. Men det var icke gott för honom att vara
ogenerad då. Nästan alla människor kände igen honom
i hans stora slängkappa. Det blev ett hälsande, nigande
och bockande bland barnen: alla, alla tyckte de sig ha
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
