Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
4
Men hon skulle åter vakna till lif, och det var sången som
väckte henne. Det var kära barndomsljud, klingande ur djupet
af våra skogar; det var nordiska harposlag, vemodsfullt ljufva,
såsom Neckens spel vid stranden i den varma sommarnatten,
underbart starka, såsom forsens brus emellan bergen. Det var
tonerna af den svenska folkharpan, å nyo strängad af Arvid
August Afzelius och Erik Gustaf Geijer. — Och svenska folket
igenkände de gamla, kära ljuden. —
Då blomstrade äng, då löfvades allt:
det månde de harposlag vålla.
Ett nytt slägte trädde fram, och stöten var gifven till en ny.
mägtig nationel rörelse inom vetenskap och konst. Då var det
som Sven Nilsson begynte sina europeiskt berömda forskningar
öfver nordens urfolk. Då började Axel Holmberg leta efter
hällristningarna på Bohusläns klippor, medan Richard Dybeck och
Georg Stephens skrapade bort den sekelgamla mossan på våra
runstenar. Då satte Mandelgren sig upp på skjutskärran, för att
efter tusenmila färder och under tusen försakelser göra Frankrike
och Europa (och sent omsider äfven Sverige) bekanta med
qvarlefvorna af vår medeltidskonst. Då målade Blommér sina ljufva
bilder ur den nordiska folksagan, medan Nordenberg, Wallander
och så många andra tecknade det svenska folklifvet. Då samlade
Säve och Rietz våra bygdemål, medan Rydqvist ristade balkarne
till det svenska språkets lagar. Då uppstod svenska
konstnärsgillet, svenska fornskriftsällskapet, och sist bland <<lem alla den
svenska fornminnesföreningen.
Må då denna förening, här i dag för första gången samlad,
klart fatta och kraftigt verka för sin stora, fosterländska uppgift!
Må hon vinna kraft att rycka med sig vårt svenska folk och lära
det akta sig sjelf i sina egna minnen! Må hon lyckas
öfvertyga detta ädla folk, att det en gång var ett europeiskt
kulturfolk, och att vår moderna odling, för att ega värde, bör byggas
på den gamla, nationela grunden! Då skall ett bättre slägte träda
upp på våra grafvar, och kanske någon med tacksamhet minnas
de män, hvilka, i en brytningstid såsom denna, visste
föra våra svenska runor så väl,
med den äran.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
