Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
12
borde anses 1) allmän undervisning i fosterländsk fornkunskap
genom lärostolar i ämnet vid universiteten, kortfattade
läroböcker för skolorna och skollärareseminarierna samt små med
teckningar försedda anvisningar för folkskolan och allmogen;
2) inrättandet af fornsamlingar i samband med läroverken,
hvilka samlingar borde hållas tillgängliga för allmänheten; 3)
stadgande af allvarliga ansvarsbestämmelser för ofredande af
fasta minnesmärken; 4) offentliggörande af sådana fall, der
verkligt okynne och trots emot lag föranledt vandaliska tilltag;
5) utdelande af belöningar åt personer bland allmogen, som
visat verksamt nit och håg för vårdandet och skyddandet af
fornminne smärken.
4. På hvad sätt och i hvad mån kan folkspråket inverka
gagneligt på skriftspråket?
Lektor J3lo*strand bestred berättigandet af det förakt, som
hos m&ngen bildad räder mot folkmålen, och ville, att hvaije bygd
skulle älska och odla sitt särskilda mål, hvarigenom hela språket
otvifvelaktigt skulle bäst behålla en folklig prägel.
Amanuensen y. £ranlund betonade vigten af att taga vara på
bygdemålen, medan ännu är tid; språkforskarne borde med största
ifver uppgöra grammatikor och ordsamlingar öfver dem. Dessa
kunde sedan tjena till ledning vid frågan om skriftspråkets riktande
med ord och ordformer. Deremot ville han ingalunda anse
lämpligt, att i likhet med norske »Maalstræverne» söka bilda ett nytt
skriftspråk.
Dr |üIohlaan ansåg äfven de nämnda norska språksträfvandena
gå för långt, åtminstone ej ega någon tillämplighet för Sverige;
varnade dessutom för att i likhet med dem anse allt i
bygdemålen, äfven deras sudd och slurf, deras råa uttryck och
otymplighet i vändningar, för äkta folkligt och förträffligt. Svenska
Fornminnesföreningen borde för sin del söka upptaga goda och
uttrycksfulla ord i sina skrifter, särdeles i sådana fall, der
främmande ord nu användas och utan olägenhet kunna aflösas.
^Sekreteraren ville, att de yngre författarne begynte gripa
sig an med begagnandet af ur folkmålen hemtade ord och ut-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
