Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
13
tryckssätt; det blefve sedan vetenskapens göra att sofra det
så-lnnda sammanförda materialet.
Amanuensen ]eichhorn ansåg, att till en början det lexikaliska
ordförrådet bör riktas nr folkets olika mål, och äfven att vissa
böjningar, t. ex. de starka verben, böra bevaras i skriftspråket,
så vidt möjligt, hvaremot man ej behöfde bekymra sig om
ändelser och sådant, som i alla fall vore det mindre väsentliga.
Dessutom skulle folkspråket kunna höjas och sålunda äfven gagna
skriftspråket, om man ville uppmuntra försök att bruka de
särskilda målen till författande, särdeles i vittra ämnen. Ett dylikt
sträfvande genomginge för närvarande hela Europa och borde
sålunda ej heller saknas hos oss.
pRDFÖRANDEN visade i ett längre anförande, huru mången fin
skiftning i betydelse ord i folkmålen innebära, och särskildt, huru
hvar bygds mål antoge prägeln af den natur, i hvilken det vuxit
upp. Det vore sålunda i hög grad önskligt, att landskapsmålen finge
rikta ordförrådet i skriftspråket. Deremot ville han för sin del
inlägga en gensägelse mot författandet på bygdemål, då derigenom
det verkliga skriftspråket lupe fara att undanträngas, och en
förbistring möjligen kunde uppstå. I.detta fall yrkade talaren
nödvändigheten för en liten del af ett lands befolkning att
underkasta sig det helas odling.
Lektor J^loastrand och adjunkten ^Weibull ansågo, att
bygdemålens användande för författande skulle vara af nytta för dessa
sjelfva, emedan det bidroge till deras vidmagthållande och icke
skadade skriftspråket. Det vore ej meningen att på detta sätt
uttränga detta, endast att ge det särskilda målet en större
utveckling och visa dess egendomliga satsfogning och skaplynne.
Man egde t. ex. på bygdemål åtskilliga af bildade personer
författade skämtdikter af mycket värde. I Göingemål har en lagman
Kröger emot slutet af förra århundradet författat en hel liten
diktsamling, och Skånes fornminnesförening är betänkt på utgifvande
af denna och flere andra alster af detta slag.
Mötet beslöt, att låta den i ämnet hållna öfverläggningen
gälla såsom svar på frågan.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
