Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
15
garoe inbjudna till en ståtlig sexa, vid hvilken de helsades med
ett vältaligt föredrag af prosten JL.. ß. Palmlund, hvarjemte
åtskilliga andra tal höllos. Hemkomsten till staden inträffade först
sent på natten.
Ben 2 juni.
El. 10 f. m. samlades åter deltagarne i mötet å
stadshussalen till fortsättande af öfverläggningarna. Sammankomsten
öppnades med uppläsande af en skrifvelse från hr Richard pYBECK
till Svenska Fornminnesföreningen, i hvilken han framlade sina
tankar i flere af de ämnen, som utgjorde föremål för mötets
förhandlingar.
Derefter företogos till behandling de återstående frågorna å
programmet.
tf. Anträffas svenska minnesmärken från äldsta tider med en
ornamentik af så egendomlig karakter, att den icke visar
spår af främmande inflytelser eller mönster?
D:r ^ohlman öppnade diskussionen roed en inledande
framställning. En utmärkt tysk konstforskare, C. Schnaase, har med
afseende på den gamla nordiska drak- och ormslinge-ornamentiken,
särskildt sådan hon förekommer på sniderier i de gamla norska
träkyrkorna, uttalat den åsigten, att densamma ursprungligen är
ersisk och blifvit från Irland samtidigt med kristendomen införd
till Norge, och han grundar detta sitt antagande på den
ormslinge-"ornamentik, som man finner i gamla handskrifter, härrörande från
irländska kloster. Denna åsigt har funnit understöd af den
för-tjenstfulle norske fornforskaren N. Nicolaysen, som, då han 1853
besökte den stora utställningen i Dublin, förvånades öfver den
stora likheten mellan ornamentiken i de vid nämnda tillfälle
utställda irländska klosterhandskrifterna samt träutskärningarna i de
norska stafkyrkorna. För sin del hade talaren icke kunnat
omfatta denna åsigt, utan kännt sig stämd emot densamma. Om
man nemligen skulle vilja antaga, att ornamentiken uti de gamla
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
