Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
18
anses heliga och lyckobringande. Man tager förebåd af ormen.
Om någon vid anträdandet af en resa möter en orm, så är det
ett godt tecken. Ormar må derföre icke hatas eller dödas, ty
deraf följer olycka. Skäres ett ormhufvud i en bösskolf, så har
ingen magt att förgöra bössan o. s. v. Det var helt naturligt
att denna hedniska troslära omsatte sig i en konstform.
D:r pOHLÄAN tillade till sitt förra anförande, att när
kristendomen förkunnades i vårt land, fanns här intet måleri; denna konst
blef derföre belt och hållet införd, och derinom fick den inhemska
ornamentiken ingen plats, utan den äldsta ornamentik, som der
förekommer, är den som hör till den romanska stilen. Imellertid
skymtar likväl på ett eller annat sätt lusten för användningen af
drakmotiv fram äfven inom måleriet. Så finner man t. ei. på
åtskilliga medeltida svenska kyrkomålningar helvetet betecknadt
genom ett drakhufvud med vidt uppspärradt gap, i hvilket de,
mot hvilka på yttersta dagen förkastelsedomen uttalas, hufvudstupa
nedstörtas. Inom träbygnadskonsten och i trä- och stenskulptur
fanns deremot redan före kristendomens införande en viss
konstfärdighet och en viss utbildad stil, hvilken derföre också fortsattes
och, så vidt sig göra lät, lämpades efter de nya behofven. Det
är derföre som denna ornamentik kunnat få en så utomordentligt
rik utveckling som den har t. ei. i portalen till Hedals kyrka;
det är derföre den fortfarande användts allt intill vår tid, såsom
man bland annat kan se på de värendska selhufvuden, hvilka
finnas i Smålands museum, och hvilka i sina fantastiska och högst
märkvärdiga former bevara spår af alldeles samma formsinne, som
skapade den fornnordiska drakslingan.
Pastor JUuNGSTRÖÄ intygade, att helvetesframställningar med
drakgap finnas i Forstena, Sandhem ra. fi. kyrkor i Vestgötabygden,
och upplyste, att snoken (guldkind o. s. v.) äfven hyllas af
vest-götaallmogen åt småländska gränsen, samt anförde bland annat
det pikanta beviset, att, då han sjelf för tio år sedan inflyttade
i sitt nuvarande boställe, var detta alldeles öfverfyldt af snokar,
dem hans företrädare låtit trifvas der i god ro.
Lektor JPloästrand uttalade den åsigten, att de irländska
munkarne af till Irland komne nordmän lärt sig användandet
af drakslingeornamentiken.
Baron JIermelin anförde som prof på särdeles präktiga
run-ormslingor dem, som nyligen funnits på runstenar i Sundby kyrka
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
