Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
17
för all stil, så vore dermed dess nordiska ursprung bevisadt. Det
var också hvad talaren trodde sig kunna göra. De äldsta hittills
kända spåren af detta prydnadssätt finnas i ett af de fyenska
mossfynden, det vid Kragehul, der man på en del lansskaft
påträffar ett ganska egendomligt ornament, "bandslingan’*, som
tydligen är ursprunget till ormslingan, så mycket säkrare som redan
här ett eller annat drakhufvud skymtar fram. Fyndet förskrifver
sig från 400-talet af vår tideräkning. Äfven guldbrakteater med
drakhufvud träffas der. Ett nytt led i bevisningen bildar
Ultuna-fyndet, ett ännu ej offentliggjordt fynd af stor vigt, från tiden
omkring 600—700. I synnerhet randen af en sköldbuckla
företer här en utvecklad ormslinga af stor skönhet. En mängd
spännen af för Qotland egendomlig form, af hvilka funnits omkring
200, och som således bestämdt der äro tillverkade, bilda en
ytterligare länk; de äro från tidskedet 700—800. Slutligen kan
man anföra vissa bronssvärd, der denna ornamentik nått den mest
yppiga utveckling. Att denna smak fortfor under medeltiden, hade
föregående talare tillräckligt visat, och äfven Sverige egde prof af
rent kyrklig- art, såsom en snidad stock från Vrigstads kyrka
m. ro. Likheten med de anglosachsiska och irländska ornamenten
vore väl i några fall påtaglig; men å dessa senare finnes
åtminstone ett motiv, liknande en fyrverkerisol, som alldeles saknas på
skandinaviska arbeten.
Detta föredrag belystes med tryckta och ritade planscher.
pnDFÖRANDSH anförde åtskilliga prof på denna smaks
fortvaro ända in i senare tider: så formen på selhufvuden i Småland
(med drakgestalter), så en stol i Smålands museum, tidigast från
1500-talet, der man ännu oförtydbart återfinner ormslingan,
Vrig-stadstocken, svenska örlogsflaggan med sina tre tungor, sannolikt
i början ett gapande drakhufvud m. m. Ursprunget till detta
motiv, drakslingan, är att söka i den urgamla och ännu
åtminstone i Småland fortfarande tron på en själavandring, enligt
hvilken de aflidne antogo gestalten företrädesvis af drakar och ormar.
Exempel på småländska allmogens hyllande af snoken eller
tomtormen anfördes ända från Olai Magni och tysken Heberer von
Brettens dagar, som reste genom detta land 1592, allt intill vår
tid. Under gestalt af en stor orm ligger draken, enligt folktron,
och rufvar på det gods, som hvilar gömdt i jorden, för det mesta
i gamla rös och ättehögar. Ormen hör till de djur, som ännu
2
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
