Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
29
öfverlemnandet från slägte till slägte, att man knappast kan
utfinna någon bättre.
Denna skatt visar en stor mångfaldighet till sitt innehåll.
En del af ordspråken äro gnomiska, innehålla sederegler och
lef-nadsklokhet. En och annan har visserligen velat afsöndra dessa
från ordspråken och kallat dem tänkespråk, men på ganska
godtyckliga och ohållbara skäl; och gränsen, der ordspråken skulle
sluta och tänkespråken vidtaga, vore alldeles omöjlig att bestämma.
Enligt min åsigt höra de tillsammans. En annan del består af
folkepigram, ofta temligen oslipade, men träffande och uddiga,
glada och kloka anmärkningar. En annan stor del af våra äldsta
och bästa ordspråk innehåller anmärkningar öfver naturförhållanden,
hvilka tillämpades på det sociala och sedliga lifvet. De fyndigaste
hafva således vanligen en figurlig mening. Då ingen tryckcrikonst
fanns, studerade man flitigt naturens stora bok och använde de
derur hemtade lärdomar på andra förhållanden. Syftningen blir
derigenom ofta tvetydig eller t. o. m. flertydig och närmar sig
den af de gamle likaledes mycket omtyckta gåtan. Men vanligen
äro de gamla ordspråken med all sin fyndighet enkla, och just
derföre hafva de kunnat ega samma värde och giltighet för alla
stånd i samhället. Bilden, liknelsen utesluter ej heller enkelheten,
om den ock stundom nödgar till eftersinnande, till det djupsinniga
begrundande, som utmärkte de gamle, ej boklärde. Det är en
gammal sats, att det verkligt stora är alltid enkelt, och man bör
lägga noga märke till att ifrån forntiden, enkelhetens och
flärd-löshetens tid, hafva vi åtskilligt af det yppersta, det djupsinnigaste
vi ega af poesi, t. ex. den poetiska Eddan. Och någon har med
rätta erinrat derom, att denna enkelhet bör vara en lärdom för vår
tid derom, att enkelhet i tal och skrift alltid blir en stor dygd
för alla dem som hafva att göra med den stora allmänheten.
Ordspråken tala om lifvets lycka och elände, sorg och glädje,
rikedom och fattigdom, ära och skam, fägring och fulhet, magt
och svaghet, storhet och ringhet. De trösta och beklaga, bespotta
och beprisa, skämta och tala med gripande allvar. Och då de
ej braka bildspråket, säga de allt rent och fritt ut och nämna
allt vid dess rätta namn.
Det blefve för vidlyftigt att anföra alla de olika definitioner,
den ene eller andre utländske författaren (ty svenske hafva vi inga
som befattat sig härmed) uppgjort öfver ordspråken, från och med
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
