Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
30
den gamle ]Srasmus ap JIotterdaä, som härom säger: *paræmia
est celebre dictum scita quapiam novitatc insigneeller:
ordspråket är en välbekant eller allmänt brukad och i en sökt form
uttryckt sats, och en gammal engelsk författare (jJac. JIowel), som
säger att ordspråket skall hafva »sense, brev ity and salt"
(mening, korthet och salt). Man torde, förenande kortheten med
fuilständigheten, bäst kunna definiera ordspråket såsom: en fyndig
mening, en lärdom eller erfarenhetssats, uttryckt i få ord och satt
i en viss välklingande stil, så att han lätt kan läras och minnas,
och som lefvat eller lefver på folkets läppar. Ett godt ordspråk
har således både en anmärkningsvärd mening och en välljudande
rytmisk form. I allmänhet är den lärdom de innehålla kryddad
med en viss naiv humor, som väl uttryckes med detta ordspråk:
Allvar och gamman falla väl samman,
hvilket lämpligen skulle kunna sättas såsom motto öfver hvarje
ordspråkssamling. Ty knappast något annat betecknar så väl och
sinnrikt både de nordiska ordspråkens egendomlighet och nordbons
lynne öfverhufvud. Det harmlösa skämtet, den fina ironien, den
uddiga bitande satiren, den sinnrika formen, och det "på spiken^
träffande i mening och uttryck, gifva, i förening med det ofta
djupsinniga allvaret, ordspråken deras karakter. De "falla" deri *väl
samman". Allvaret är ofta doldt under skämtets drägt, och
sanningen under den spelande qvickhetens.
Nordbon älskade alliterationen eller bokstafsrimmet, så i
ordspråk som sång, oclr de förra äro stundom lemningar af gamla
sånger eller hafva öfvergått i sången. Samma konsonant skulle
nemligen återkomma två eller tre gånger i begynnelsen af de
vigtigaste orden, eller ock kunde vokaler, men då helst olika, antingen i
början eller inuti orden, göra samma tjenst som två eller tre lika
begynnelsekonsonanter. T. ex.
Aldrig dör dom öfver dödan.
Det gråa gror som hägnas.
Gammal synd gör ny skam.
Gud föder bi och ftjörnar (vänner och fiender).
Högt i Åof äro Äala trappor.
£kam och skada följas åt.
Ætora ting skola börjas smått.
Sällan rykte utan rot.
Den a/drig gör t7la gör sällan väl.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
