Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
60
ende på många andra runstenar, om korset är inhugget samtidigt
med inskriften, eller om det icke möjligen kan vara ditsatt i
senare tid af någon bland den dödes kristna ättlingar, hvilken, för
att skaffa frid åt sin odöpta stamfaders ande, lät korsteckna hans
grafsten. Denna möjlighet blir sä mycket större, då man finner,
att de första kristna stundom flyttade qvarlefvorna af sina
hedniska fränder till en kyrka. Runstenarnes kors synas också ofta
sakna sammanhang med den öfriga ristningen; stundom äro de
dessutom ganska enkla och illa gjorda i jemförelse med de
eleganta slingorna, hvarföre många af dem mycket väl kunna
förskrifva sig från en något senare tid än sjelfva minnesvården. De
två stenarne vid Hareby och Broby torde således tills vidare
kunna anses för hedniska.
Ungefar samtida med dem är väl en runsten med mycket
vackra drakslingor, hvilken, jemte flere mindre stenar, bildar en
af de vid Mällösa i Vallentuna socken, Upland, varande runda
stensättningar, som, enligt Dybeck, »funnits innehålla
graflemnin-gar från hednatiden". På denna sten l) finnes hvarken något kors
eller någon kristen bön. Alldeles detsamma gäller äfven om den
i Bautil n:o 71 afbildade runstenen vid Kustad i Vallentuna
socken.
Till nästan samma tid torde vi äfven kunna räkna, utom
flere andra, dels en runsten med vacker slinga, som finnes vid
Tuna i Vester-Hanninge socken, Södertörn; den står emellan en
skeppsformig stensättning och en tätt derintill liggande grafhög2);
— dels en runsten med eleganta slingor, hvilken står midt i en
dylik skeppsformig stensättning vid Buringe i Vendels socken,
Upland3). På båda de sistnämnda ser man ett kors, men i
inskriften finnes ingen antydan om kristen tro. Det är derföre
möjligt, att äfven här korset är yngre än runslingan.
Vi hafva varit tvungna att dröja ett ögonblick vid dessa
detaljer, emedan det naturligtvis är af vigt för vårt ämne att
utreda, till hvilken tid de äldsta runstenarne med drakslingor kunna
anses höra. Den omständigheten allena, att en sådan runsten står
på en hednisk grafplats bland ättekullar och stensättningar, är
nemligen intet bevis för att den blifvit rest af en person, för hvilken
Dybeck, "Sverikes runurkunder", Stockholms län, n:o 97.
2) Dybeck, "Svenska runurkunder", n:o 14.
3) Dybeck, "Sverikes runurkunder", Upsala län, n:o 264.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
