Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
70
Arkeologien, sädan den nu år utbildad, utgör en sjelfständig
vetenskap, skild från historien, med hvilken det antiqvariska
studium förr ansågs vara förenadt; arkeologien är förhistorisk, och
dess forskningsmedel utgöras af förhistoriska antiqviteter, som med
den komparativa lärometodens tillhjelp bestämmas och förklaras.
Den arkeologiska vetenskapen har till sin uppgift att, med
ledning af de qvarlemnade spåren, utforska vårt eget slägtes och
dess skilda stammars skiftande lefnadsförhållanden och småningom
framåtskridande utveckling, från deras första framträdande i hvarje
land, till dess historiens fackla der blifvit tänd.
För att redigt afhandla detta ämne, menniskoslägtets
utvecklingshistoria, har man indelat det i tre perioder eller så kallade
åldrar, efter de tre olika slag af materialier, hvilka såsom
hjelpmedel för slägtets tillvaro och utbildning i hvardera perioden stodo
till dess förfogande, i stenåldern, bronsåldern och jernåldern.
En hvar torde häraf finna att det är rent af omöjligt att, med
hopp om framgång, anställa någon forskning i den arkeologiska
vetenskapen, utan att hafva tillgång till antiqviteter af nämnda
tre slag: sten, brons och jern. Om tillgången af något af dessa
är för allmänheten förbjuden, är det omöjligt att väcka allmänt
intresse för detta studium, eller med andra ord att göra det
populärt. Att lägga hinder i vägen för tillgång till materialerna, är
att lägga hinder i vägen för vetenskapen. Der något af nämnda
tre slag af materialier är förbjudet att samla och ega, är icke
att tänka på någon verklig och sammanhängande fornforskning.
Antiqviteter af ädla metaller, guld och silfver, som vanligtvis
hafva ett större materielt än vetenskapligt värde, kunna gerna, till
föga skada för vetenskapen, undantagas för statens räkning, helst
ingen guldålder eller silfverålder någonsin funnits i verkligheten,
utan endast i dikten; men de andra tre slagen af antiqviteter,
som hafva ett vida större vetenskapligt än materielt värde, och
hvilka, såsom vi redan nämnt, ligga till grund för
menniskoslägtets indelning i olika kulturgrader, måste ovilkorligen tillhöra
vetenskapen och af fornforskaren kunna fritt få samlas och användas,
om han skall kunna uträtta hv^d han bör och önskar. Och
sådant är också förhållandet i alla de länder, der man synes vilja
åstadkomma någon antiqvarisk bildning. Endast vårt fädernesland
utgör härifrån ett icke särdeles berömvärdt undantag.
Men för att visa huru förhållandet hos oss kunnat i detta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
