Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
80
något förbud att samla och förvara fornsaker icke finnes hvarken
i England, Frankrike, Holland, Belgien, Tyskland eller Norgo.
Och hvad Österrike beträffar, har föreståndaren för det kejserliga
Museum i Wien, friherre von Säcken, i förordet till sin ypperliga
skrift: Leitfaden zur Kunde des heidnischen Aliherthums, sidan
IV, uttryckligen sagt att det kejserliga museum icke hur rätt,
enligt den bestämda fyndlagen af 1846, att mot egarens vilja eller
mot ett ringa pris tillegna sig funna fornsaker.
I Köpenhamn har jag hört att, under någon af
envåldskun-garna på 1600-talet, en författning utkommit som bjöd att
fornsaker af guld, silfver och metall skulle till konungen inlemnas.
Men denna författning som, efter hvad man minnes, aldrig blifvit
exseqverad och aldrig förnyad, anses med skål redan vara
bortglömd.
Helt annat är förhållandet med vår gamla antiqvitetslag: ty
den har flera gånger blifvit förnyad, och senast så nyligen som
1864 och 1867. Några anmärkningar vill jag nu icke tillägga,
utan vänta på utgången af den förnyade framställning, som
sannolikt kommer att göras.
Ehuru rörande detta ämne ännu vore mycket att tillägga,
måste jag dock för denna gången sluta, då jag finner att mitt
bref redan blifvit alltför långt. Dock innan jag nedlägger
pennan, anser jag mig böra erinra att jag för min del icke kan tro
det förslag jag här framställer vara i ringaste mån till skada för
någon enskild; deremot anser jag det vara till gagn för
vetenskapen och derigenom för fäderneslandet. Då vi i politiskt
afseende icke intaga samma höga ställning som fordom, böra vi
dock i afseende på upplysning och bildning söka bibehålla det
anseende, vi redan vunnit att, jemte våra närmaste stamförvandter,
räknas bland samtidens mest framstående folk. Ett land, som
alstrat sådana män som Carl Linné, Jac. Berzelius, E. Q. Geijer,
C. A. Agardh, And. Retzius*) och andra vetenskapliga forskare,
bör väl anse sig hafva ett dyrbart arf att vårda, genom att följa
deras exempel, och vilkoret härför är forskningens frihet, äfven i
den här ifrågavarande riktningen.
l) Den utmärkte anatomen och snillrike upptäckaren af grunderna
för det system i craniologien, som numera allmänt begagnas vid
forskning i denna vetenskap.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
