Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Inglinge hög,
»Hvad som var nedanföre mot sjön beboddes af v&ldsmän,
Männer för sig, en vikingastam, med styrkan till lagbalk.
Sagor i tusendetal, vanstäld men lefvande Edda,
Diktad i sammandrag, en bild af fadernes Asgård,
Thorslund hafva vi der, och Inges hög med sitt stenklot,
Ristadt med runor, om runor det är, oläsliga ännu.
Odins brubba, men tom, ty åttafotingen saknas,
Asa för kämpar berömdt, nu marknadskämpar allenast,
Vélinis härd på en klippa i sjön och ViiaUu murar,
Bleking firån Norge bebygdt alltse’n Hårfager der styrde
Knöt sin grönskande krans emellan vågen och Värend. —
Sagorna lefva ännu, men Sturleson är ej kommen
Att dem knyta ihop som en krans isklockor på Island.
Tiden vänder allt mer sin håg från fadernesagan,
Lyssnar till nutids sorl och oroliga sqvallret för dagen.»
Så skildrar uti Kronbruden skalden på östrabo sine Aders
hem, det gamla Värend; så beskrifver han dess gamla
konungatron och de gamla virda-konungarnes panteon, winges hög med
sitt stenklot", så klagar han: ’-sagorna lefva ännu, men Sturleson
är ej kommen att dem knyta ihop som en krans isklockor på
Island. Tiden vänder allt mer sin håg från fädernesagan, lyssnar
till nutids sorl och oroliga sqvallret för dagen."
Sedan dess har nu nära en mansålder gått förbi, men ej
utan att både lemna efter sig spår af egna stigar och staka ut
nya banor för efterkommande slägten. Fortgå vi på dessa banor,
torde vi eller våra efterkommande i en framtid kunna icke
allenast bätre tolka de oläsliga runorna på Inges stenklot, utan äfven
knyta en sagokrans värdig våra fäders gamla minnen. Med
sam-nad hand torde vi kunna knyta en krans isklockor, och med
stolthet kunna vi hänvisa till redan inbergade blomsterskördar, till
redan ristade flockar af en ny Heimskringla. Vår nyaste tid har
åter vändt sin håg till fädernesagan med sådan lust och fröjd, att
hon ej sällan därför glömmer nutidens sorl. En hvar anser det
nu vara en pligt att lemna en blomma eller ett blad till kransen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
