Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
121
äro liksom allt annat menskligt i mer eller mindre mon
ofullkomliga; och en så oskyldig sak, som tillsättandet af en kommitté,
med uppdrag att taga i öfvervägande hvilka ändringar
författningen kan behöfva, detta har jag icke trott skulle kunna möta
något motstånd. Staten måste dock, såsom stående öfver den
enskilde, hafva rätt att genom lagen begränsa den enskildes
dispositionsrätt öfver sin jord, och jag anser det mindre betänkligt, om
den enskilde härigenom skulle blifva oskyldigt lidande, än om
gamla och dyrbara fornminnen förstöras. Lagstiftningen angående
de fasta fornminnena bör utgå ifrån den grundsats att all mark,
p& hvilken fornminnen finnas, såväl som sjelfva fornminnena skall
vara statens egendom, ej den enskildes. På hvad sätt man under
nuvarande förhållanden skall komma derhän, det är en annan sak;
men vi som här föra fornforskningen talan böra utan afseende
derpå tydligt och bestämdt uttala den princip, på hvilken lagen,
enligt vår åsigt, bör i detta afseende hvila. Dylik mark måste
antingen utan lösen tillfalla staten eller också af honom inlösas.
Hvad beträffar utförsel af fornsaker, så tror jag att denna skall
af sig sjelf så småningom upphöra, utan att förbud deremot
behöfver af staten utfördas. I afseende på de i kyrkorna
förvarade fornsaker bör tillsynen öfver dem tillkomma de särskilda
provin8fÖreningarna; de böra utan synnerlig svårighet kunna se till
att dessa fornsaker bevaras, vida lättare åtminstone än
Vitterhetsakademien eller riksantiqvarien. Mycket finnes således att göra
både i det ena och andra afseendet, och jag kan derföre icke
annat än instämma med frih. Djurklou om tillsättandet af en
kommitté.
Dir. ^ODLING: Min afsigt var, då jag förra gången hade
ordet, att endast lemna några faktiska upplysningar, ej att deltaga
i den egentliga diskussionen. Bättigheten att meddela sådana
torde i allmänhet i församlingar, sådana som dessa, vara
oomtvistad, och trovärdigheten af dem torde ej heller i allmänhet
ifrågasättas.
Amanuensen JSichhorn: Af den föregående öfverläggningen
framgår ingenting annat, än en bekräftelse på hvad jag förut sagt, att
nemligen forskningen hvarken kan delas i privat och officiell eller
blifva annat än fri. Historien om vår fornforskning är ingenting
annat än ett upprepande af våra gamla skråns historia: staten
har yarit skrået, vi andre bönhasarne. Näringsfrihet infördes år
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
