Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
144
kedjor, o. s. v. Till och med emaljerade arbeten omtalas och
dylika finnas äfven i samlingarna. »Smidi med sortu mælt ok
amalerat» omtalas i de gamla lagarne. Några af dylika i jorden
funna smycken äro af särdeles stort värde. Några sådana
kostbarheter hade också särskilda namn, t. ex. konung Adils i
Upsala berömda ring Sviagris, Olof Tryggvasons högst märkvärdiga
ring Hhitad, samt smycket B vising. Det behöfver knappt
nämnas, att visserligen en stor del af dessa dyrbarheter äro af
utländskt ursprung, erhållna såsom byten från vikingatågen, eller
såsom betalning för utförda varor, men andra äro bevisligen inom
landet förfärdigade. En del hafva nemligen alldeles egendomliga
former eller sirater, som antyda deras inhemska ursprung. Andra
äro tydligen efterbildningar af utifrån hemtade typer. En vandring
genom museerna, jemte sagomas utförliga skildringar, gifva ett
begrepp om den utomordentliga rikedom i omvexling af smycken
af alla slag, och den lyx, som utvecklades i dessa och i
kläde-drägter hos de förmögne af våra förfäder ; och en föreställning
härom antyder också husflitens ståndpunkt. »Guldsmycke» var ett
vanligt binamn för qvinnan.
Sagorna ordentligt öfverflöda af beskrifningar på de rikes
dyrbara och praktfulla drägter, och lemna ojäfaktiga bevis derför,
att våra förfäder, så män som qvinnor, ingalunda gåfvo vår tids
mest utstyrda »lejon» efter i "städs» och prakt. Tvärtom är vår
drägt, isynnerhet den manliga, ganska tarflig, i jemförelse med
den tidens. De lysande färgerna, rödt, blått, gult och grönt, voro
mycket omtyckta, och de gamle kände konsten att roed örter
färga sitt garn och sina väfnader i dessa färger. Här och der,
der husfliten ännu ej dött ut, är denna konst ännu delvis bevarad,
ett ingalunda ovärdigt föremål för en fornälskares forskningar,
men på hvilket icke många torde hafva tänkt.
I sagorna talas om silkesskjortor, broderade med guld,
mantlar eller lifrockar af siden eller skarlakan, bebrämade med
dyrbara pelsverk, ofta besatta med guld- eller silfverbroderier, och
fästade omkring lifvet med bälten, broderade eller beslagna med
guld och besatta med perlor och ädelstenar, samt sammanhäftade
i bröstet med ett dyrbart spänne, öfver den skarlakansröda rocken
kastades gerna en blå eller röd, guldsömmad kappa, stundom
fodrad med pelsverk, likaledes sammanhållen af spännen eller
band, eller fotsida praktklädningar af fint kläde, silke, o. s. v.,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
