Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
162
Den urgamla virkningen, för hvilken nordens qvinnor voro
sä berömda, häller nu pä att alldeles dö ut. Endast i de mest
undangömda bygder, såsom i Lillherdal, i sydligaste hörnet af
Herjedalen, på gränsen mot Dalarne, kan man ännu finna den
bibehållen. På samma ställe har hr Mandelgren funnit ett slags
märkeligt tageltyg, tillverkadt genom virkning. Äfven i
Wermland är ännu det gamla virkniugssåttet kändt. Det kallas der
trå. (Prof på vantar, prisbelönta vid en utställning förevisades).
I Småland äro prof deraf numera ytterst sällsynta. Vantar,
ufr-sydda med handsöm, sådana som äro vanliga i norska
Qell-bygderna, voro förr i Sverige allmänna, men finnas nnmera ganska
sällan. Till prydnad omkring väggarne, vid taket och p& hyllor
begagnades ännu i början af detta århundrade i Småland och
troligen flerstädes inom riket s. k. hängekläden af hvitt linne,
omkring J aln breda men på nedra sidan försedda med konstigt
knutna eller slingade festoner, bildade af den qvarlemnade delen
af varpen eller ränningen vid väfvens början eller slut. Af
broderier voro flera olika slag bekanta, med olika namn i olika
landsorter. Nålar begagnades i äldsta tider af ben, bronz och
koppar, senare af jern. Saxarne, af bronz eller jern, liknade nu
brukliga ullsaxar.
Garnet spanns på sländor, försedda med svängstenar eller
knappar af bark, sten, ben eller horn, och hvilka senare ofta
anträffas i grifter. (Se följande uppsats af hr Mandelgren). Man
har från Dalarne, Herjedalen och Jemtland erhållit svängstenar,
liknande dem, som ännu begagnas i skärgården för snodd af
fisk-refvar. Dylika påträffas ännu i Böhmen, Italien och annorstädes.
Emellanåt, för gröfre väfnader, begagnades blott en simpel
spinnkrok eller spinnten, lik dem som ännu äro i bruk i Dalarne,
Heijedalen och Böhmen.
Värdet af trädrötter till tåg och dylikt, som skulle ligga i
vatten, och som först i nyaste tider blifvit återupptagna såsom
föremål för en ny gren af husfliten, var mycket väl kändt af de
gamle. Ankartåg af sammanspunna enrötter omtalas.
Näfvern spelade en icke obetydlig roll i den äldre
hus-fliten. Man gjorde deraf hvarjehanda husgeråd, t. et. korgar,
askar, dosor, m. m. och t. o. m. skor. Näfverskor begagnas
ännu allmänt i Norrland om sommaren, och de hafva, jemte det
de äro lätta och mjuka, den fördelen att i dem under vandring
i fuktig mark inträngande vatten lätt åter utrinner.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
