Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
226
och beskrifna grafvarne, der formen af stenbygnaden inuti
graf-högen öfverensstämmer med gänggrifterna. Olyckligtvis hafva dessa
grafvar blifvit tömda och deras innehäll förstördt, innan det
var möjligt att åstadkomma någon ordentlig undersökning af
dem. I grafhögarne i södra Sverige förekomma dessutom
åtskilliga stora stenkistor, vanligtvis innehållande obrända skeletter,
ibland äfven några stensaker. I allmänhet äro kistorna
konstruerade på samma sätt, vare sig att de innesluta endast flintsaker
eller både flint- och bronssaker, och man kan derföre ej så lätt
med säkerhet afgöra, om de böra hänföras till stenperioden eller
till bronsåldern. Man kan ju tänka sig att den aflidnes anhörige
ej kunnat lemna den aflidne brons-, utan endast stensaker. Med
hvad jag nu yttrat har jag haft för afsigt att visa, att under
stenåldern befolkning hufvudsakligen funnits uti Skåne, Blekinge,
Halland, Bohuslän, Dalsland, Westergötland, vissa delar af
Wermland, Småland — egentligen trakten kring Wexiö — och
Östergötland samt Öland — der har man dock anträffat endast fyra
stendösar. Huruvida Gotland vid denna tid varit bebodt eller
ej, torde vara ganska svårt att afgöra. Fornsaker utaf sten —
de flesta icke af flinta — hafva visserligen der påträffats, men
inga grafvar, tillhörande stenåldern. Hvad Mälartrakten angår,
finnas der endast få grafvar som kunna vara från stenåldern. I
Breds socken af Upland har man funnit åtta skrapare af flinta,
i Westmanland en flintyxa — nästan den största i museet —
anträffad i trakten mellan Nora och Linde. Ett lika stort och
vackert vapen som detta finnes förvaradt i Upsala; det förskrifver
sig från Gestrikland. Från Gnarps församling i Helsingland har
man tre stora flintyxor; fynd af samma slag hafva äfven gjorts
i Gellersta socken i Nerike. De öfriga stensakerna hafva nästan
allesammans hittats en och en för sig.
Frih. pjunKLOu: Det är Nordmarks, Näs och södra delen
af Gillbergs härad som egentligen i Wermland omfatta
stenåldern. Om de i Wermland anträffade stensakerna fördelas på den
delen af provinsen, så skall man få en ganska vacker siffra.
I Nerike hafva grafvar från stenåldern ej anträffats norr om
Qvismaredalen, ej heller norr om Mosjön. Trakten söder härom
har deremot redan under denna period varit bebygd; en mängd
fynd från denna tid hafva här anträffats. Jag drager af dessa
omständigheter den slutsatsen, att bosättningen varit starkast just
på bandet mot Göta land.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
