Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
249
måste å tinget fastfaras, så skulle äfven denna stadfästas på nästa
parlamentum generale, quod dicitur Danahoff1).
En annan formalitet vid fastighetsköp var wmfærdh och
denna, som beskrifves i Vestgötalagen2), bestod deruti att
köparen och säljaren jemte en löftesmän — {>æn sum wmfærdh
vargar — och alla jordegarne i byn gingo omkring åkrar och
ängar och derpå åter till gårdstomten. I en tid, då man ej såsom
nu kunde vädja till bykartor och faststälda rågångar, var en sådan
åtgärd naturligtvis af största vigt till undvikande af framtida tvister
om rätta egoväldet; och ehuru Vestgötalagen är den enda af
våra bevarade landskapslagar, som uttryckligen fordrar den, torde
samma sed äfven annorstädes varit i bruk. Af de lagar, soin
gått förlorade, har åtminstone Vermlands-lagen, hvilken äfven i
öfrigt stått den Vestgötska nära, innehållit ett dylikt stadgande.
Fæst ok Wmfær\>, swa sum war lagh seghir; Fæst ok Wmfærdh
eptir Wermsk lagh eller eptir Wernskom laghom äro uttryck,
som stundom förekomma i de Vermländska köpe- och faste-brefven,
och detta — märkeligt nog — ännu så sent, som den 29 Junii
14443). Skötning af jord torde deremot i dessa provinser endast
hafva förekommit vid gåfva. Så vill det åtminstone synas af
Vestgötalagen, i hvars jordabalk de fem olika slagen af lagligt
jordafång uppräknas på ett sätt, som tydligt angifver, hvad äfven
af andra lagrum bekräftas, att skötning och gåfvojord der ansetts
liktydiga4). Äfven hvad Vermland vidkommer finnes ett på
liknande språkbruk syftande uttryck uti ett bref af riddaren Lars
Magnusson utgifvet den 13 Februari 13345). öfverallt i
nyssnämnda lag och de vestgötska och vermländska permebrefven
*) Skötesbrefvet i Diplom. Suec. N:o 3747.
*) I. Jorpa b. 2 — U. Jor|>a b. I.
*) Dessa uttryck förekomma uti flera bref bland förf:s samlingar
till ett registratur öfver Vermländska medeltidsbref och det hår anförda
yngsta, som synes angifva att Landslagen då ännu icke vunnit
tillämpning i Wermland, tillhör v. Engeströmska samlingen. Jfr. Liljeorens
förteckning öfver dessa bref s. 33.
4) Fam æru fang ior\>ær. Et ær arvar. Annat ær hemgæf sunar.
t>rit>«<£ ar hemfylgü do t tor. Fiarfya ar köp. Famte ar skötning.
5) Diplom. Suec. N:o 3034. Några Kils kyrka förut tillhöriga åkrar
kallas der skötningha, hvilket är det namn hvarunder i Vestgöta-L. de
jordlotter, som gifvas (skötas) till kyrkor, förekomma. Hvad
Werm-landslagen i öfrigt kunnat innehålla, så är det dock säkert, att dess
Kyrkobalk varit densamma som Vestgötalagen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
