Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
250
förekommer Wmfærdh såsom i rättslig mening motsvarande
sköt-ning i andra provinser, och återgifves likasom denna på latin med
scotacio, likväl ofta med tillägg Wlgariter dieta Wmfærdh, till
förklaring af den ander namnet inbegripna olika handlingen’). I
likhet med skötningen afsåg omfärden närmast det enskilda
af-talet, och måste derföre likasom denna bekräftas med fæst, om
besittningsrätten skalle vara tryggad mot allt klander.
Fæst eller skaftfarandet skedde på tinget sedan den köpta
fastigheten var lagbuden och lagstånden, d. v. s. sedan den
betänketid, som medgafs bördemännen, tiUändalupit. Härtill
fordrades fastar (firmarii, affirmatores), hvilkas antal var olika i
olika provinser och äfven vid olika tillfällen2). Då Uplandslagen
t. ex. fordrar ett större eller mindre antal efter den försålda
jordens storlek, åtnöjer sig Vestgötalagen med 8 — i permebrefven
oftast 9 och någon gång ännu flere — s. k. 0\>elsfastær. För
dessa fastemän skulle dock alltid finnas en ordförande — mm
fore skilde fæ stinna; sum fæstinna skipadhe; qui pro
confir-macione loquebatur — kallad i Vestgöta-lagen styrisfastær, i
Sudcrmanna-lagen och permebrefven forskilaman (forskyæluman,
proloqutor),8) och denne var alltid häradshöfdingen eller — der
såsom i Vermland häraderna ej egde egna domare — lagmannen.
Fastemännen voro synnerligast efter landslagens antagande
vanligtvis tolf, forskilamannen oberäknad; men utom dessa nämnas
ofta i fastebrefven — särdeles från Svealänderna — två eller
flera vitnen (wi[>æruarumæn) som bevitnat köpet (skötningen) eller
ock deltagit i omfärden. Ifrån att dertill vara särskildt utsedde
*) Diplom. Suec. N:o 2513, 2874, m. fl. Likasom skötningen torde
äfven omfärden hafva öfvergått till benämning p& domstolens bekräftelse
af jordöfverlåtelsen. Så vill det åtminstone synas af ett Redvägs härads
dombref, gifvet i Körene d. 5 febr. 1461 som från Upsala bibliothek
benäget meddelats af hr bibliothekarien c. c. styffe. I detta bref,
hvilket är en bekräftelse på ett jordabyte af flera gårdar säger
häradshöfdingen, som skötte oc skaptfoor de bytande emellan, då fastemännen
uppräknas: Framdeles hioVo thesse a skapt en o med mik tha omferdhen
giordts o. s. v., hvilket uttryck ej kan afse omförd i Vestgötalagen
mening, utan tyckes syfta på sjelfva fastans meddelande.
2) StiernhöÖk, 1. c. s. 238, der de olika slagen af fastemän upp-
räknas.
8) Synnerligast är detta händelsen i Närikesbrefven, der under sed-
nare hälften af 14:de och nostan alltid under 15:de seklet häradshöfdin-
gen vid fastas meddelande anföres under detta namn.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
