Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
252
i brefvet upplyses att biskopen samma dag medh them samme
godhom nampnom låtit skaftfara den i byte lemnade qvarnen1).
Till dessa upplysningar ur permebrefven kunna vi nu lägga hvad
Landslagen stadgar i Jordabalken, Cap. X, der häradshöfdingen,
som skiljer för fastan, älägges att vid fastfarandet begagna
följande ord: thenne man affhænder sik jordh sina laghbudna oc
laghstandna, swa mykla oe t them by, nærby oc fiærre, meth
allo thy, som ther til ligger jnnan gardh oc wtann, affhænder
sik ok sinom arfuom wndher han oc tians ar/ua for swa manga
peninga, oe thcer æru tesse XII fasta åth oc wij ærom alle
til witne ath ihet ær a thinge laghlica giort. Jemföra vi nu
detta tillkännagifvande för tingsmenigheten med riksrådet Bondes
tal på Christer Horns bröllop samt fastfarandet vid köp med det
högtidliga öfverlemnandet af morgongåfvan2), så framgår deraf
klart att ceremonien vid båda dessa tillfällen varit i grunden
densamma. Vi kunna således med fullkomlig trygghet antaga att
yERELius, ehuru han åberopar norska och isländska källor, likväl
skildrar en fullkomligt svensk sed, då han i sitt Index veteris
linguæ Schyto-Scandicæ sive Gothicæ *) säger, att Vapnatak kallas,
när rätten bekräftar sin dom därigenom, att hvar och en af
rätten tager på spessen, som häradshöfdingen eller domaren
framrecker åt dem. Men denna omständighet kan dock lika litet
som grefve Erik Oxenstiernas af Whitelocke anförda yttrande
bevisa att sjelfva rättshandlingen i Sverige kallats vapentag.
Likasom svärdet vid de tyska underrätterna4) har spjutet i
den ceremoni, här beskrifvits, utan tvifvel betraktats såsom
rättssymbol; och skulle vi våga ett försök att förklara grunden
härtill, så måste vi gå tillbaka till det vapentag, hvarmed i det
engelska, men af nordboar befolkade, Northumberland præfectus
vapentagii emottog sitt embete. Detta — såsom redan visats —
*) Skara Permebrefsbok i f. d. Antiqvitets-Archivet, nu i Kongl.
Vitterhets-, Historie- och Antiqvitets-Akademiens archiv.
2) Särskildt vilja vi här fasta läsarens uppmärksamhet p&
bekräftelsen af Knut Brynjolfssons morgongåfva, for hvilken här ofvan
redogjorts, och der Knut sjelf höll a fastinne.
*) Intaget i Ol. Rudbecks Atlantica. Tom. II.
4) Grimm, Dcutschcr BechtsalUrthümer, s. 167. Jfr Grundtvig
1. c. s. 55 (14).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
