- Project Runeberg -  Svensk-fransk ordbok /
463

(1922) [MARC] Author: Ferdinand Schulthess - Tema: Dictionaries, France
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - G - god ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)






ibl. excellent; plein de bonté*; mîid doux: öm
sensible: godhjärtad d’un bon naturel; godartad
bénin, bénigne*; nyttig utile; fördelaktig
avantageux; fullgod de bon aloi; dryg grand; gros;
ngn gg beau; brave; se r. ö. de substantiv, med vilka
konstrueras, såsom dag, ord, tid, öga, etc.; ha
sa affärer être aisé, à son aise*; être bien
dans ses affaires*; önska ngn ~ afton
souhaiter le bonsoir à qn; komma in som ~ andra
arriver bon second; gott barn excellent,
charmant enfant : enfant sage, modèle, etc. (bon
enfant = beskedlig); göra ~ början faire
un beau début; bien débuter; ~ dagsresa
bonne journée de marche*; han har den sa
egenskapen att han är nykter il a cela de
bon qu’il ne boit pas; gott folk bonnes
(braves) gens; ~ föda äv. être bien nourri:
den se herden le bon Berger (Pasteur); le
divin P.; vara ngn till ~ hjälp être d’un
précieux (de bon) secours à qn ; gott huvud
F bonne tête; intelligence* [bien organisée];
mindre gott hälsotillstånd état de santé*
peu satisfaisant el. qui laisse à désirer; han
har fått sa kort il lui est entré (venu)
beau jeu; en av Sveriges stora och sa
kvinnor une des grandes et nobles femmes* de
la Suède; gott leende bon el. aimable
sourire; s. franc; ha ~ lust att avoir bien
(grande) envie* de; en ~ mil dix bons
kilomètres, se dryg ; vara vid gott mod avoir bon
courage; myntet ar icke gott bonne; de bon
aloi; se män i konkursen syndics de la
faillite; sa människor äro svagheter
underkastade les hommes les meilleurs (ej les
gens bons el. les bonnes gens) ont leurs
faiblesses*; en hjärtans ~ och beskedlig
människa F une bonne pâte d’homme, etc.; gott
namn är bästa arv un nom sans tache*
(estimé) est le meilleur héritage; ~ natt
bonsoir; ᚼ bonne nuit; kyssa sin far ~ natt
dire bonsoir à son père en l’embrassant;
embrasser son père en lui souhaitant le (lui
disant) bonsoir; dessa värdepapper äro sa de
tout repos; varans sa pris le bon marché;
för, till gott pris à bon m.; à un prix
raisonnable; i ~[an] en toute tranquillité:
hs sa sidor ses beaux côtés; hava sa och
dåliga s. F avoir des ‘hauts et des bas el. du
bon et du mauvais; i gott skick en bon état;
~ skytt bon tireur (t. adroit); i ~ tid à
temps, se tid; gott tyg äv. étoffe* de bon
service; ~ vind bon vent; v. favorable; gott
väder beau (ej bon) temps (t. favorable,
splendide) : ~ vän excellent ami ; en ~ vän
till dig un de tes bons el. meilleurs amis;
min se vän ss. tilltal [mon] cher ami ; ibl. F
mon bon; de äro mycket sa vänner ils sont
très liés el. bons amis el. grands amis (F très
bien ensemble); gott år bonne année; a.
d’abondance*; g ott nytt dr bonne et lieu-
reuse année! les meilleurs vœux de bonne
année; les v. les m. pour l’a. nouvelle;
gott öra bonne oreille: o. fine, exercée, etc.,
se öra; hava ett gott öga till ngt a) vilja ha F
lorgner el. guigner qc; b) viija skada ne pas
perdre de vue* qc [pour nuire, etc."]; fastan
är ~ le jeûne est une bonne chose (F est
bien); c’est bien de jeûner. 2. hjärtans ~
foncièrement bon; F pétri de bonté*; F un
ånge [de bonté*]; ~ som gull F bon comme
du pain ; ~ emot om läkemedel = bra för el. mot
bon contre el. pour [le rhume, la fièvre]; ibl.
anti..., t. ex. antifébrile (fébrifuge); ~ för
hälsan bon pour la santé; hygiénique (sain;
salutaire; salubre); vad är gott för à quoi
est-ce bon (cela sert-il)? 3. vara ~ emot ngn
être bon avec, pour, ᚼ envers qn; avoir de
la bonté pour qn ; icke vara ~ på ngn n’être
pas bon pour qn; être fâché contre qn; en
vouloir à qn; en ånnär så ~ som en ånn
(den ene är så ~ som den andre) F l’un vant
l’autre; han är ~ för två il en vaut deux;
bli ~ igen mot ngn ne plus être fâché contre
qn; rendre son amitié* à qn; revenir de ses
ressentiments; försök att få hm ~ igen ibl.
essayez de le ramener à de bons (meilleurs)
sentiments, F de l’amadouer; han är ej ~
att förstå il n’est pas facile (il est difficile)
ä comprendre; on a [de la] peine* à le c.;
on le comprend difficilement, avec peine*,
etc.; han är inte ~ att tas med F il ne fait
pas bon [de] se frotter à lui (jouer avec lui) ;
F il a bec et ongles; F c’est un mauvais
coucheur; vara lika ~ som valoir [autant
que]; égaler; être l’égal de, au niveau de;
de äro lika sa ils se valent; F ils sont du
même acabit el. calibre (de la même trempe);
FP c’est la même farine; är han inte ~ nog
åt henne äv. est-ce qu’il ne la vaut pas?
est-il au-dessous d’elle? det är gott nog åt dig
c’est assez bon pour toi; det är gott åt dig
îron. F tu ne l’as pas volé ; F attrape[-moi ça] i
hålla sig för ~ för att smickra ngn regar
der comme au-dessous de sa dignité de
flatter qn ; hålla sig för ~ till att äv. dédaigner
de: regarder el. envisager comme au-dessous
de soi; croire déroger (s’abaisser; s’avilir):
taga för ~ F prendre pour de bon argent
(a. comptant, parole* d’évangile): F gober.

4. rar ~ och kom veuillez venir; ayez la
bonté, l’obligeance* el. la complaisance,
faites-moi le plaisir (l’amitié*) de venir;
venez, je vous [en] prie; je vous prie de
venir; venez, s’il vous plaît; ᚼ donnez-vous la
peine de venir; ᚼ soyez assez bon pour
venir; åh, var så ~ ibl. F faites, monsieur! ibl.
pardon, madame*! var så ~ den här vägen
par ici, s. v. p. (s’il vous plaît); var så
~ och ge hm det obligez-moi, auriez-vous
l’obligeance* de le lui donner; vill du v. så

~ och säga det veux-tu avoir la bonté de le
dire? II. i substantivisk användning. 1. gå i ~

* Feminin. F Familjärt. P I lägre språk.Mindre brukl.Militärisk term.Sjöterm.Teknisk term. ‘h aspirerat h.




<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:09:09 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svfr1922/0467.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free