Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - M - monument ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
i monument (-et, -[cr]), monument. -al, a. mo-
numental. -al|byggnad, édifice monumental;
i ofta monument.
i monöka, ⚔ bourlinguer,
i mopp (-en, -er), borste tête* de loup.
i mops (-en, -ar), [chien] carlin; doguin. -an-
j sikte, eg. figure* (F tête*) de carlin, -ig, a.
-j effronté; insolent; impertinent,se oförskämd.
i -ighet, insolence*; impertinence*; effronte-
| rie*, se oförskämdhet, -nos, -näsa, eg. nez car-
lin (doguin); fig. nez camus.
i 1. mor (â) (-en, -er), folkslag Maure; More; neger
i moricaud.
\ 2. mor, mère*, se moder; ibl. femme*; såsom
J en ~ äv. maternellement; kära ~ i tintai tin
egen ~ [ma] mère*; F petite mère; vanl. F
maman*; till andra kvinnor F la [bonne] mère;
~ N. F la mère N.; Fia femme X.; orta
madame* N. ; F P la bourgeoise; nämndemansn
la femme d’un «juré»; F notre ménagère;
hör ~, ~ lilla dites donc, petite mère ! F hé,
la mère ! vara som en ~ för ngn servir de
mère* à qn; hon är se till dessa vackra barn
elle est la mère de ces beaux enfants; hon
är sin ~ upp i dagen elle est tout le
por-j trait de sa mère; elle est bien la fille de sa
\ mère; han är icke sin ~s bästa barn ce n’est
i pas la crème des hommes; be, tigga för sin
! sjuka ~ ordst. ung. F prêcher pour sa paroisse
f el. son saint; jfr moder.
j Moraklocka, ⓞ [pendule* à] coucou; p. dalé-
i carlienne el. de Mora.
j moral (-en, -er), morale*; lära, som kan~hämtas av
l ngt äv. moralité*; ytterst sträng ~ rigorisme;
f ha varken religion eller ~ ᚼ n’avoir ni foi*
j ni loi*; goda ~er leçons* utiles; avis salu-
i taires. -filosof, moraliste, -filosofi, philoso-
i phie morale, -isera1, i. moraliser; F faire le
j docteur (le censeur, la leçon, [de] la morale
ï à); ngn gg parler morale* el. par sentences*;
1 F prêcher; chapitrer [qn]; F sermonner;
î gärna ~ ne parler que par sentences*; p. sen-
i tencieusement; en som städse nr F sermon-
! neur. -isk, a. moral; de [la] morale*, -iskt,
l moralement, -ist (-en, -er), moraliste, -itet,
l 1. (-en), moralité*. 2. (-en, -er), sk&despei mo-
f ralité*. -kaka, F sermon (remontrance en-
i nuyense, importune); semonce*; F [plat de]
j morale*; F savon; ᚼ prône: ge ngn en ~ F
! sermonner qn; faire des remontrances*, P
f faire une salade à qn, se bannor, -predikan,
) se föreg, -predikant, F sermonneur, -euse*; F
j moraliseur, -euse*. -teologi, kyrkl. théologie
i morale.
moras (-et, -[er]), marais; marécage, -fylld,
î p. a., -ig, a. marécageux; plein de marais.
-land, pays de marécages; terrain (pays) ma] récageux.
moratorium, moratoire.
morbid, a. läk. morbide. -Itet (-en), läk.
morbidité*.
morbro[de]r, oncle [maternel]; fars n, mors
~ grand-oncle,
mord (-et, -), assassinat; homicide volontaire;
meurtre; barnan infanticide, etc.; platsen
för ett ~ ibl. la scène d’un meurtre; ~
genom förgiftning assassinat par le poison ;
ibl. empoisonnement; fadem, modem
parricide; brödern, systerm fratricide; kungan
régicide; gudsn déicide; ropa ~ se crier au
meurtre el. à l’assassin; begå ~ commettre
un meurtre el. un assassinat; assassiner;
härja med ~ och brand mettre à feu et à
sang, -anslag, dessein homicide; tentative*
d’assassinat, -brands[anläggning], crime
d’incendie; vanl. incendie volontaire el. par
malveillance*; själva handlingen embrasement; se
anlägga; incendier, -brännare, -brännerskja (-an, -or),
incendiaire (m. och *). -dolk,
poignard homicide: poet. homicide acier, -drama,
assassinat (meurtre); drame sanglant, -fackla,
torche* incendiaire, -försök, [tentative* de]
meurtre; tentative* d’assassinat; begå ~ mot
ngn äv. attenter à la vie de qn. -girig, se
-lysten, -gärning, meurtre, se mord, -isk, a.
ibl. meurtrier; assassin; homicide;
sanguinaire, se -lysten, ~a stämplingar complots
sanguinaires el. incendiaires, -iskhet,
instincts sanguinaires, se -lystnad, -järn, i poesi
homicide acier; fer homicide, meurtrier el.
assassin; glaive exterminateur el. m.
-källare, ⚔ casemate*, -lust, se -lystnad, -lysten,
a. sanguinaire; altéré de sang; avide de sang
el. de carnage, -lystnad, instincts
sanguinaires; soif" el. avidité* de sang, -låga, flamme*
incendiaire, -mani, rage (manie) meurtrière,
-plan, se -anslag, -vapen, arme* (ᚼ épée*)
homicide el. orta meurtrière ; poet. se -järn.
-ängel, ånge exterminateur.
morell (-en, -er), surkörsbär med färgad saft griotte*;
cerise* [douce]; skuggn griotte* ordinaire
du Nord; milan; Kleparov-n griotte* de
Kleparow; belle polonaise,
mores, eg. mœurs* pl. ; manières* pl. ; jag skall
lära honom ~ je vais l’arranger, lui
apprendre à vivre el. à parler, le faire marcher
au pas, ibl. le mener tambour battant, le
remettre à sa place,
morfa[de]r, grand-père [maternel]; F grand
(bon) papa; ibl. aïeul [maternel]; farfar och
~ les [deux] aïeuls; ~s bror grand-oncle;
~s syster grand’tante*; ~s far (mor)
bisaïeule*); ~s ~ (farfar) trisaïeul, etc.
Morfe|vs, npr. m.vtoi. Morphée; vila i -i armar
fig. dormir dans les bras de Morphée (P de
l’orfèvre).
morfin (-en o. -et), morphine*, -förgiftad,
empoisonné par la morphine, -förgiftning,
intoxication* (empoisonnement) par la
morphine; morphinisme. -insprutning, piqûre*
el. injection* de morphine*, -ism (-en),
morphinisme. -ist (-en, -er), morphinomane;
① I ssr återges vanl. oförändrat. ② I följ. ssr förändrat. ⓝ Närmast motsvarande. ⓞ Återges genom omskrivn.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>