Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - S - slagskämpe ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
slags||kämpe, batailleur; ngn gg P collecteur;
spadassin; Fdégaîneur; F ferrailleur;
Fbret-teur; ᚼ batteur de gens, -mål, rixe*; combat
à coups de poing[s]; mêlée*: bagarre*; ᚼ
batterie*; P bûcherie*; råka i ~ en venir aux
mains* (prises*, coups); det blev ett
ordentligt ~ mellan dem ce fut une bataille en
règle* entre eux.
slag||snöre, ⚙ fouet, -stift, ⚙ på g-n-ar
percuteur; broche* de percussion*, -styrka,
précision*. -svärd, ⚔ ford. espadon; épée* de
combat; ngn gg flamberge*; rapière*; brette*.
slägt, se slakt.
slag||trä, i bollspel battoir; batte*; på slaga av.
battant. -tröskad, p. a. battu à la batte,
-tröskverk, ⚙ batteuse* à battes*, -täljare, " ⚙
compteur [de tours]. -uggla, zool. Strix uralensis
chouette* de l’Oural, -ur, horloge* (ßckur
montre*) sonnante (à sonnerie*); pendule*
[à s.*], -vapen, arme[s]* de choc, -vatten,
1. ⓞ eau* de la reine de Hongrie*; alcool[at] (esprit) de romarin. 2. ⚔ eau* de
la cale; ha avoir de l’eau* dans la cale,
-verk, ⚙ sonnerie*; i ett repeterur jeu de toc.
-vidd, ⚔ distance explosive, -vimmel, mêlée*,
-åder, artère*.
Slak,a. lâche; détendu; non tendu; ibl.flasque;
avachi; mou; F mollasse, jfr slapp; ~t tåg
corde* lâche: voltige*; ⚓ cordage mon
(largue); med ~a tömmar à bride abattue :
à toute br.; göra ~ [re]lâcher; détendre;
débander; bliva se slakna; mina knän
äro ~ vanl. mes jambes* ne me portent plus,
-het, relâchement; se slapphet, -na, i. se
relâcher; se détendre; se desserrer; lâcher,
-nande, relâchement, -sida, 1. på djur flanchet.
2. se slagsida.
Slakt (-en el. -et), 1. abatage. se -ande, svin~
tuage ; i dag ha vi ~ nous tuons, etc. 2. slakt,
djur bêtes* (animaux) pl. de (destiné[e]s à la)
boucherie*; viande* de boucherie*, -a, t. 1.
,om djur i allm. tuer ; abattre; ibl. égorger;
assommer; kaiv habiller; umm, grisar, höns etc.
saigner, enl* judisk ritus eg. [selon le ritejuif];
oxe abattre; bin étouffer; asphyxier; ~t
svinkött viande* de porc fraîche; F porc frais;
vi ha ~t i dag nous avons tué un bœuf, etc.
(el. fait provision* de b., etc.) pour le
ménage. 2. om offer immoler; sacrifier. 3. om
mån-nîskor fig. massacrer; tailler en pièces*; sabrer.
- Med beton. adv. ~ ned djur, se ~ 1. -ande,
s. (jfr slakt) 1. abatage; ngn gg abatis, se
slakt 1. 2. immolation* [de victimes*]. 3. lig.
i allm. tuerie*; stark, carnage; massacre;
boucherie*.
slaktar||bod, boucherie*, -bord, -bänk, -disk,
étal; ⚙ äv. estou; étou. -dräng, garçon
boucher; ᚼ étalier. -e, boucher; ibl. o. äv. ag,
charcutier; svin~ äv. tueur, -fru, se
slakter-ska. -hund, chien de boucher[ie*]; mâtin,
-hustru, se slakterska. -kniv, couteau de bou-
cher; machette*; coutelas; couperet;
lancette* à bœuf; osseret. -lön, ®; ngn gg tuage.
-mästare, maître boucher, -yrke, métier de
b.; boucherie*, -yxa, Chache* de boucher,
slakt||avgift, droit d’abatage. -balja, baquet de
boucher, se köttbali a. -boskap, se slakt 2.
-bänk, 1. eg. se slaktarbänk. 2. fig. föra soldater
till ~,en mener (traîner) à la boucherie, -eri
(-et, -er), boucherie*; ᚼ tuerie*, -erska,
bon-chère*; ibl. charcutière*, -fet, -färdig, -gill, a.
bétail engraissé bon pour la boucherie; bon
à tuer; tuable. -hus, abattoir[s]; ᚼ tuerie*;
med försäljning boucherie*, -husdirektör,
directeur des abattoirs, -kreatur, se slakt 2.;
viande* sur pied, -mask, ⓞ; ibl. bouterol[l]e*.
-månad, se oktober, -ning, 1. se -ande. 2.
combat, se 2. slag 7. -offer, victime*, -ordning, se
slagordning, -oxe, bœuf gras (de boucherie*),
-svin, porc de boucherie*.
1. siam, kort I. (-men, -mar), vol[t]e*; i whist o.
bridge [petit, grand] chelem (chelème) ; göra
~ faire la v. (el. chelem); tirer tout. II. a.
pred.capot; i whist etc. ‘h. ; bliva r>* être c. (ch.).
2. siam (-met), limon; ibl. väse*; bourbe*; ßnt
fänge*; tjockt boue*, -haltig, se -mig. -lager,
couche* (lit) de väse* (fänge*), -ma, t. laver;
débourber; délayer; ~d krita blanc de
Meudon (Troyes), jfr smärgel; ~ av en vägg mur.
flotter un mur.
slam|mer (-ret). 1. oväsen, av glas, vapen cliquetis ;
av kedjor bl’Uit; av kvarn tictac; claquet; av
brickor i brädspel trac ; av vaptn äv. br. ; roulement.
2. prat bavardage: verbiage; tintamarre;
fatras, se prat. -kollegium, F cour* du roi
Pé-taud; F pétaudière*; se skvallerkollegium.
-kvarn, -taska, etc. F moulin à paroles*, se
skva lier käring.
slamllmig, a. vaseux; bourbeux; ⚔ vasard.
-mighet, état (caractère) vaseux, -ning, " ⚙
dé-bourbage; lavage; curage, -ningsapparat,
appareil à laver; lavoir,
slamp, désordre; négligence* [dans sa tenue,
etc.].
slampl|a (-an, -or), femme* malpropre; F
souillon*; P F saligaude*; P salope*, -ig, négligé;
malpropre; ~t klädd mal vêtu; starkare
dépenaillé; ibl. F mis (FP fichu) comme quatre
sous, -ighet, négligence*; désordre; stark,
malpropreté*; ibl. dépenaillement.
slamr||a, I. i. 1. se skramla, bullra; ibl.
s’entrechoquer: om vagnar rouler avec [un grand]
bruit. 2. prata, se sladdra. II. (-an, -or), se
sladderkäring o. pratmakerska. -ande, se
slammer.
slams (-et), 1- ⚓rv [grande] négligence*; ibl.
malpropreté*; fu«k besogne mal faite;
2. se sladder. -|a, I. (-an, -or), 1. se slampa,
slarva. 2. siimsa, se trasa. II. i. 1. se slarva,
fuska. 2. se sladdra. -ig, a., se slarvig; om
kläder, se slampig, -igt, om kött creux, se
saftlös; ibl. filandreux, -ighet, se slams. -igt, adv.
① I ssr återges vanl. oförändrat. ② I följ. ssr förändrat. ⓝ Närmast motsvarande. ⓞ Återges genom omskrivn.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>