Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - S - snylta ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ment; ᚼ nettement; iron. F joliment; F
gentiment.
snylt||a1, i., se snugga, -ande, se snuggande. -djur,
zool. [animal] parasite, -gäst, se snuggare.
-ning, se -ande. -rot, bot. Orobanche orobanche*;
klints o. mnjor o. majeure; timjans o.
epi-thymum o.* du serpolet; o.* du thym; tistels
0.pallidiflora o.* du chardon, -växt, bot. [planté*]
parasite.
snytlla (snöt, snutit), t. 1. moucher tett barn,
ljuset un enfant, la chandelle]; ~ blod
saigner du nez en se mouchant; ~ sig se m.
2. stjäla F chiper; se snatta. 3. lura duper;
filouter; FP flouer, se lura. -bagge, zool., vanlig
~ Hyiobius abietis curculio[nite] ; rhinocère ;
▼uig. scarabée à trompe*; charançon; P
bec-mare. -e (-t, -n), museau; F mufle; P gueule*,
-ning, ⓞ; vid varje ~ chaque fois* qu’il se
mouche (mouchait, etc.).
snål, a. avare, so girig; sniken avide; knusslig
chiche; F pingre; ᚼ F avaricieux;
parcimonieux; F dur à la détente; genoms avare
jusqu’à la lésine; [d’une avarice] sordide;
ladre; lysten avide; efter mat etc. goulu;
gourmand; sa blickar äv. regards curieux; ~
vind vent perçant; ⚓ v. gaillard; sa ögon
yeux avides; ~ spelare F carotteur; han
är skamligt ~ F il écorcherait une puce
pour en avoir la peau; vara ~ efter ngt
être avide (affamé, très friand) de; avoir
soif* (envie*) de; convoiter; ibl. dévorer;
d:o efter pengar, platser êt. avide d’argent,
de places*; ofta âpre à la curée; v ara ~ om,
på ngt être chiche (jaloux, avare) de; lésiner
sur [t. ex. drickspengar les pourboires], -a,
1. lésiner; Fliarder; P chipoter; F regratter;
~ ihop amasser par des moyens sordides;
~ in ngt économiser qc par avarice*; d:o
för ngn tenir qn serré; ~ in på lönen för
tjänarna lésiner sur les gages des
domestiques; han har ~t in det på mat och dryck
il l’a pris sur la nourriture; ~ in på
varenda munsbit äv. plaindre le pain qu’on
månge; han ~r på allting F il tondrait un
œuf; hon ~r in på varje munsbit för att ...
vanl. elle se prive de tout pour ... inf. -as,
dep. i. être avare (ladre, etc.) se snål; ~ på ngt
lésiner sur qc, se under snål, -a. -het, (jfr snål)
avarice*; ibl. lésine*; ladrerie*; avidité*; ngn
gg cupidité*; gourmandise*; gloutonnerie*;
parcimonie*; ~ i småsaker F économie* de
bouts de chandelles*; ~en bedrar visheten
l’avarice* est la source de tous les maux,
-jåp (-en, -ar), avare; F rapia[t]; F cancre;
ladre; ᚼ lésineur; ’harpagon; F grippe-son.
-jåp]a (-an, -or), avare*; ᚼ ladresse*. -skjuts,
åka på ~ aller en voiture* pour rien (el. FP
à l’œil); vara med på ~ venir (être de la
partie) sans être invité, -t, adv. (jfr snål)
chichement; sordidement, etc.; det blaser ~
le vent est perçant (ci. cingle la figure);
leva ~ vivre pauvrement (F chichement);
spela ~ jouer mesquinement (la carotte);
P haricoter; äta ~ manger avidement (ofta
goulûment, avec avidité*); dévorer, -varg,
monstre d’avarice*, se -jåp.
snår (-et, -), taillis; fourré; challier; ngn gg
broussailles* pl. alla äv. fig.; i sht på Corsika o. fig.
maquis; buisson [fourré], -skog, fourré;
maquis, etc., se föreg,
snäck||a (-an, -or), 1. skalet coquille*; djuret och
skalet coquillage; escargot; hand. ibl. chenille*;
⚙ hélice*; ibl. colimaçon: i örat anat. limaçon;
1 ur fusée* [de montre*]; å kapitaler ark.
volute*; spirale*; på fiol etc. tête*; på gevärspipa
masselotte*. 2. fornt. jfr drakskepp. 3. grädds
pot à crème*; såss saucier, -artad, qui
ressemble à un limaçon ; vetensk. limacial, -ien,
-ié. -bank, bane de coquillages; ᚼ geol.
co-quillier. -botten, fond de coquillages, -djur,
pl. zool. Gastropoda [mollusques] gastropodes
pl.; vulg. coquillage[s], -formig, en [forme*
de] [co]limaçon; vetensk. en hélice*; spiral[e]; ᚼ hélicin. -gjutning, fonte* en
coquille*. -grus, geol. gravier coquillier. -gyttja,
väse coquillière. -gång, 1. anat. rampe* du
limaçon. 2. fig. marche* (pas) de tortue*,
se snigelgång, -hjul, ⚙ urm. roue* de fusée*,
-horn, antenne* de limace* (limaçon), -hus,
coquille* de limaçon; caracol[le*]. -håv,
to-nilière*. -kabinett, coquillier. -kalk, calcaire
conchylien (coquillier); ⚙ chaux*
d’écail-les* (el. de coquilles*), -lik, a., se -artad,
-for-mig. -linje, [ligne*] spirale*; hélice*; mat.
spire* conchoïde*; ark. hélicoïde*. -lära,
conchyliologie*. -ornament, ornement en forme*
de spirale*, -samlare, collectionneur
(personne* qui fait une collection) de
coquillages. -samling, collection* de coquillages
(el. d’univalves*, de coquilles* u.);
coquillier. -sand, sable coquillier (d’écaillés*), -skal,
coquille*; coquillage; ibl. test; conque*,
-skärtyg, ⚙ urm. machine* à tailler les fusées*,
-straffare, ⚙ urm. arbre à fusée*, -valv, ark.
voûte* en limaçon, -verk, coquillage,
-vind|ing, anat., se -gång 1. -vriden, p. a. voluté;
spiral, se -formig. -väppling, bot. Medicago
luzerne*; taggs m. minima 1. muriquée.
snäll, a. 1. gentil; om bam sedig sage; riktigt ~
i sht om bam bien s.; F s. comme une image;
ett ~t bam un enfant bien s.; han är en ~
far, äkta man c’est un bon père [de famille*],
mari; lion är en liten ~ flicka c’est une
gentille (charmante) petite [fille]; det ar en ~
gosse ibl. äv. brave garçon; sa Karl, tag upp
det F ramasse-moi cela, Charles, tu seras
bien g.; en ~ karl un brave homme; F une
bonne pâte [d’h.]; sa vän i tintai ibl.mon brave
ami; sa vän! överskrift [mon] cher ami,; en
~ präst un excellent pasteur; un p. pieux;
gör det, [så] är du ~ äv. tu seras bien aimable
(g.) de le faire; var ~ cch ... veuillez ...;
* Feminin. F Familjärt. P I lägre språk. ᚼ Mindre brukl. ⚔ Militärisk term. ⚓ Sjöterm. ⚙ Teknisk term. Hlaspirerat h
* Feminin. F Familjärt. P I lägre språk. ᚼ Mindre brukl. ⚔ Militärisk term. ⚓ Sjöterm. ⚙ Teknisk term. ‘h aspirerat h.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
