- Project Runeberg -  Svensk-fransk ordbok /
1553

(1922) [MARC] Author: Ferdinand Schulthess - Tema: Dictionaries, France
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - S - starkhet ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)



hommes; vara 300 man s ~ äv. compter 800
hommes; ~ genom sin börd, sin
förmögenhet, sin kredit puissant par sa naissance, la
fortune, le crédit; vara s ~ i armarna être
fort des (dans les) bras; F avoir des br. de
fer (el. d’acier, d’hercule); ~ i att brottas,
löpa être fort à la lutte, course; êt. [un] bon
lutteur, coureur; ~ i ngt fig. fort en [fait
de] qc; versé dans qc; vara s ~ i historien,
schack, en vetenskap être fort en (sur
l’)his-toire* (el. F calé en (dans l’)h.*), êt. f. aux
échecs, dans une science; han är s ~ till
hälsan il jouit d’une bonne santé; F il est [encore] solide; vara nog s ~ för att ... ofta être
de force* à ..; d:o kunna gå ut efter sjukdom
[avoir repris assez de forces* pour] pouvoir
sortir; fienden är ej s ~ nog n’est pas en forces*
(el. assez fort); han är för s ~ för mig il est
trop fort pour moi; det var [yäl~] ot F cela
(c’, voilà qui) est [un peu] [trop] fort (el.
[trop] violent (raide, rude); det blev mig väl
ot ce fut plus fort que moi; oare plus fort,
etc.; oare än ngn äv. supérieur à qn; den
oares rätt le droit du plus fort; göra (bli) oare
av. (se) fortifier; göra oare fig. äv. renforcer
[ett uttryck une expression]; groggen är i oaste
inget presque trop fort: i oaste loppet etc.
au [plus] fort de; au milieu de; dans le f.
de. -het, fônïidr. force*; puissance*, se styrka.
-lemmad, a. solidement membré ; F nerveux,
-peppar, se under peppar, -t, adv. (jfr stark)
forte[ment]; solidement; puissament; avec
force* (vigueur*); vigoureusement; ᚼ
ro-bustement; ferme[ment]; ngn gg raide[ment];
grandement; vivement; violemment; avec
violence*; F serré; rapidement; ⓞ; ganska
o ibl. profondément; ~ byggd fortement
constitué (charpenté); robuste; solide; F
bien bâti (* fourni, découplé); ~ frukta, miss
tänka fort; det fryser s ~ il gèle fort (* bien
serré, à pierre* fendre); lukta s ~ av vin
sentir [fort] le vin; markera s ~ sin ståndpunkt
accentuer [fortement]; ~ misstänkt fortement;
gravement; regna s ~ pleuvoir bien fort (el.
à verse*); se s ~ på ngn regarder qn fixement;
det var s ~ på tal att ... on parlait beaucoup
(el. il était fortement question*) de...;~
yrka på ngt äv. insister sur qc. -cl, bière
forte.
starost, i Ryssland staroste.

1. starr (-en), bot. Cnrex carex; vulg. laîche*;
ca-reiche*; våro c. præcox carex précoce.

2. starr (-en, -ar), läk. cataracte*; grå s ~ c.*;
grön s ~ glaucome; srart s ~ c. noire; goutte
sereine; sticka oen abaisser (abattre,
enlever, faire l’opération* de) la c. à qn.
starrag, bot. Scirpus compressus scirpe comprimé.

starrart, se 1, starr.

starr||bliga1, i. ouvrir de grands yeux; P
allumer ses quinquets, se bliga, -blind, cataracté
[des deux yeux]; i friare bem. parfaitement

(complètement) aveugle; qui ne voit goutte*,
-blindhet, cécité* qui résulte d’une cataracte;
i friare bem. cécité absolue (complète).

starr||gräs, se 1. starr, -hö, foin de[s] marais.

starr||kniv, läk. couteau à cataracte*, -nål, iäk.
aiguille* à c.* -operation, -stickning, iäk.
opération* de la cataracte.
starr||vaK[s|äng], terre* (pré) où il ne croît que
de la laîche; bas pré. -äng, bas pré, se föreg.

Start (-en, -er), départ; en flygares äv. envol; en
biis äv. démarrage, -a1, I. i. partir. II. t. faire
partir; donner le départ [à]; fig. lancer; ~
en affär 1. une affaire ; ~ en maskin mettre
en marcbe*, etc., so sätta i gång under gång
î.; s ~ en tidning 1. un journal, -er (-n, -), sport
starter, -kurva, O courbe initiale, -ning, se
start; s ~ för bakgång O départ en arrière,
-plats, sport endroit où l’on donne le départ,
-påle, poteau de départ, -signal, sport signal
du d.

stass (-en), se ståt; sätta på sig oen se mettre
en (el. faire) grande toilette; i full s ~ en
grande toilette (el. en habit de gala); F être
sur son trente-et-un. -a1, i., se ståta.

stat (-en, -er), 1. allm. état; ibl. puissance*;
empire; hist. cité*; oen best. form l’É.; ibl. la
chose publique; av Plato «la République»;
svenska oen l’E. suédois (ej de Suède*);
preussiska, oen l’E. prussien (de Prusse*);
oftare la monarchie prussienne; Förenta
oerna les Etats-Unis ; Nederländska oerna
les [Etats des] Pays-Bas; oens
bekostnad aux frais de l’É.; kyrkan och oen
l’Eglise et l’Etat; oens bästa le bien (ibl.
salut) de l’E.; le bien public; från (å) oens
sida de la part de l’E.; oens tjänst, se
statstjänst; oens inblandning l’ingérence*
(intervention*) de l’É.; låta uppföra ngt på
oens bekostnad faire exécuter qc aux frais
de l’Etat; ibl. mettre qc en régie*; inträda i
oens tjänst entrer au service de l’É. (el. vani,
dans l’Administration*); man i oen,
anställd i oens tjänst fonctionnaire [public];
employé (f.) de l’État; fri kyrka i fri o
l’Ég.* libre dans TÉt. libre; skilsmässa
mellan k. och s ~ séparation* de l’Ég.* et de 1’Ét.

2. ämbetsmän personnel; ibl. corps; civil s ~ les
officiers de l’état-civil; ecklesiastikoen le
p. dn ministère de l’Instruction publique
[et des Cultes]; konungens hovo la maison
du Roi; förteckning på dem, deras löner état;
s ~ en titre; ordinaire; en pied; fixe;
lä-kareoen le c. médical; lärareoen le p.
enseignant; oen för flottans kårer l’état
général de la Marine; oer och kårer
l’Administration*; lön på s ~ traitement fixe;
appointements pl. ordinaires; officer s ~ ⚔
a) i allm. qui fait partie* des cadres de
l’Armée* (el. du cadre actif) ; b) porté sur les
contrôles du régiment; tjänst på s ~ charge*en
titre; ämbetsman på s ~ en titre (el. attitré); ibl. en

* Feminin. F Familjärt. P I lägre språk. ᚼ Mindre brukl.Militärisk term.Sjöterm.Teknisk term. ‘h aspirerat h.

* Feminin. F Familjärt. P I lägre språk.Mindre brukl.Militärisk term.Sjöterm.Teknisk term. ‘h aspirerat h.




<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:09:09 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svfr1922/1557.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free