Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - S - styckjunkare ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
käre (-n), maréchal des logis chef [d’artillerie*]; adjudant d’artillerie*, -mästare, i slakteri
[garçon] découpeur,
styckning, (jfr stycka) dépeçage (dépècement);
av kreatur découpage; dépècement; av
jordegen-dom morcellement; parcellemen t; i sämro bet.
el. ~ av land démembrement,
styck! spar, jämv. voie morte, -tals, adv. 1. se
styckevis. 2. de distance* en d.*; d’espace
en esp.; par espaces; par intervalles,
-tvätt-maskin, O clapaud. -verk, egentl, ouvrage
composé de pièces différentes; ouvr.
décousu; äv. ravaudage, se lappverk,
Stygen, npr. best. form le Styx.
stygg, a. a) fui laid; vilain; stark, affreux;
odieux; ’hideux; vanskaplig difforme; avskyvärd
détestable; abominable; atroce; b) ond
méchant; F mauvais, se elak; ett ~t fel un v.
(FP sale) défaut; det var en ~ historia ce
fut une [bien] vilaine histoire (affaire); st
väder v. (F sale) temps; vad duärs!&v.
fi, le vilain, jfr foij. -]a (-an, -or), laideron[*];
starkare gUCnOU*; ibl. Coquine*; din S skämts.
F méchante*! oh, la vilaine! starkare ah, c.*!
-|as (-des), i. dep. forâidr. ~ vid nyt abhorrer
qc; avoir qc en horreur* (abomination*);
concevoir de l’h.* pour qc; jag -es vid ngt äv.
qc m’horripile (me dégoûte), -else (-n, -r).
horreur*; abomination*; ibl. atrocité*; vara
en ~ för Gud bibl. être en ab.* devant Dieu,
-|er (-en), om gossar F vilain ; F méchant, -het,
1. a) fui het [horrible] laideur*; b) se -else.
2. elakhet méchanceté*; jfr stygg, -ing (-en, -ar),
se -er. -na, i., se -as. -t, adv., se gement.
stygisk, a. du Styx; stygien.
Stygn (-et), se styng 1. 2.
Stylit (-en, -er), kyrkohist. [anachorète] stylite.
Stylo||bat (-en, -er), ark- stylobate. -lit (-en, -er),
stylolithe*.
styitlla, I. (-an, -or), échasse*; gå på -or
marcher avec (el. être monté sur) des échasses*
äv. fig. II. t., se stulta. -fot, jambe* de bois.
-gångare, échassier. -löpare, zool. mmantopus
échasse*; himantopode.
stymmelse (-n, -r), so tillstymmelse.
Stymp a1, t. mutiler [ngn, ett djur, ett land, en
staty qn, un animal, un pays, une statue];
ibl. estropier; tronquer [ett arbete, ett tal un
ouvrage, un discours]; ngn gg démembrer;
~d kon mat. cône tronqué; tronc de c. —
Med beton. adv. ~ av, se avstympa, -araktig, a.
mal fait; fort imparfait, -are, 1. eg.
mutila-teur. 2. fig. a) starkare misérable; vaurien;
b) dum homme inepte; c) okunnig ignare;
ignorant; d) fuskare F bousilleur; F savetier;
i sht i spci F mazette*. -ning, mutilation*.
Styng (-et), 1. söm point; efters p. en reprise*;
söm med halva ~ rentraiture*; sy (taga)
stora coudre à grands points; ibl. couler. 2.
bett piqûre*, se bett; bis piqûre* d’[une]
abeille; nåls piqûre* d’aiguille*; av vapen
coup; smärtans ~ [atteinte* de la] douleur;
han fick ett dolk-, knivs i bröstet il fut
frappé d’(el. F eut, attrapa) un c. de
poignard, de couteau à la poitrine; ge ngn ett
~ i hjärtat enfoncer (fig. äv. mettre) le
poignard dans le sein (el. au cœur) de qn; det
är mig d:o cela me perce le cœur; j’en ai le
c. navré; cela me navre [le c.]; känna ett
~ i sitt h. tig. être touché [par la grâce]; d:o
i sitt samvete être frappé dans (el. repris par)
sa conscience. 2. h&u point, se håll; ~ i
sida7i, håll och ~ points pl. de côté; läk. ibl.
pleurésie*. 3. zool. Oestrus œstre, se broms 1. ;
fårs o. ovis œ. du mouton; hästs Gastrophiius
equi œ. du cheval ; nöts Hypoderma bovis œ. dll
bœuf, -larv, zool. larve* d’œstre.
styr, s. oböjl. hålla i ~ hålla ~ på tenir en
bride*; mettre un frein [à]; retenir [dans
les bornes* du devoir]; ibl. contenir; mettre
à la raison; t. en échec (respect), se styra;
hålla sig is se t. [tranquille (coi, en repos)];
se cont. ; ngn gg se ret. ; se modérer, se skinn,
skranka, styra sig ; gå över ~ ⚓ culer; vanl.
échouer äv. fig.; sätta över ~ fig. gaspiller;
prodiguer; dissiper; dépenser follement; F
manger.
Styr||a (près. Styr, säll. -er, -de, -t), I. t. 1.
bestämma riktningen, leda gouverner äv. ⚓ ; ibl.
diriger; conduire; mener; ngn gg être à la tête
[de]; tourner; administrer; guider; manier;
manœuvrer; ~ en ballong d. un ballon; ~
ett barn g. un enfant; ~ ett fartyg g. (d.,
c.) un navire; ~ sitt hus väl bien c. (g.) sa
maison; ~ en häst manier un cheval; ~
kosan, se kosa; ~ kurs mot (på) ngn oeg. se
diriger vers qn; s’avancer vers qn; aller à
[la rencontre de] qn; d:o om en fågel äv.
prendre son vol vers; ~ kurs mot norr \t* äv.
faire route* vers le nord; porter [le cap] (el.
courir) au n. ; ~ kurs på en punkt se d. vers
un point; ~ sin man leda mener son mari;
min son låter sig icke längre ss av mig mon
fils ne se laisse plus g. (d.) par moi (ci.
échappe à ~a direction (mon autorité*)) ; ~ en stat
etc. g. (ᚼ régir) un Etat, etc.; ’v.- sina steg d.
(porter) ses pas; ~ landets öden présider aux
destinées* du pays; ~ ngn efter behag
tourner qn à son gré; ~ allt till det bästa
donner à tout la meilleure tournure possible,
se under bäst; ~ allt till rätta arranger [le]
tout (ci. F l’affaire*). 2. behärska g. ; maîtriser;
être maître [de]; commander[a]; tenir;
contenir; retenir; modérer ; tempérer; réprimer;
ᚼ refréner; dompter; mettre un frein [à];
~ sina begär mod. (stark, refréner) ses
désirs; ett folk g. un peuple; ~ sin husbonde
g. son maître ; ~ sina passioner comm. à
(el. mod.) ses passions*; ~ sitt sinne ofta se
calmer; s’adoucir, se ~ sig; han kunde inte
~ sin skrattlust il ne put ret. (refr.) son
envie* de rire: ~ sin tunga ten. sa langue
① I ssr återges vanl. oförändrat. ② I följ. ssr förändrat. ⓝ Närmast motsvarande. ⓞ Återges genom omskrivn.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
