- Project Runeberg -  Svensk-fransk ordbok /
1782

(1922) [MARC] Author: Ferdinand Schulthess - Tema: Dictionaries, France
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - T - trehövdad ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)



-hövdad, p. a. à trois têtes*, -kant, triangle,
-kantig, a. triangulaire; ibl. triangulé; ~ fil
lime* triangulaire; ⚙ tiers-point; ~ hatt
chapeau à [trois] cornes*; tricorne; ~ klinga
lame* à trois carres*, -kantighet, état
triangulaire; ⓞ. -kantsmussla, zool. Donax donace*:
djuret donacier; vanlig ~ D. trunculus gafet. -(trä-)
karl, kortspel spela ~ jouer le (el. faire un)
mort, -kejsarförbund, alliance" de[s] trois
empereurs, -kejsarmöte, rencontre*
(entrevue*) de[s] tr. e. -kejsarslaget, best. form, hîst. la
bataille* des Trois Empereurs (el. de
l’Anniversaire, vanl. d’Austerlitz). -klang, mus. triple
accord; ᚼ triade*; pä. grundtonen acc. tonique,
-kluven, p. a. fendu en trois; bot., zool.</small>
trifur-qué; trifide; trisulce. -knappshandske, gant
à trois [paires* de] boutons, -ledad, p. a.
tri-méré. -ledarsystem, eiekt. système à trois
conducteurs. -linig, a., se -radig.
trema (-1, -[fa]), språkv, tréma; ᚼ diérèse; ~ med

~ [surmonté d’un] tr.
treilmaktsförbund, alliance* de trois
puissances*; vanl. triple ali.*; F triplice*.
-mannaförbund, (n) triumvirat, jfr föreg, -mastad, p. a.
⚓ à trois mâts, -mastare (-n. -), ⚓ [navire
à] tr. m. -mastskonare, scho[o]ner tr.-m.
trémolo (-t, -n), mus. trémolo äv. tig. ;
mouvement rapide et (ci. tremblement) continu
sur une note,
tremulando, mu*. I. (-1, -n) tremblement; i orgei

är. tremblant. II. adv. trémolando.

tremul||ant (-en, -er), f0n. [consonne*] liquide*.

-era1, i. trembler, -ering, tremblement,
tremånadspapper, effet à trois mois de date*,

trellmännig, a. bot. triandre; ~ växt plante* tr.
-männing (-en, -«?•), 1. cousin[e*] issu[e]
de [cousins] germains, jfr syssling, släkting.

2. plante* triandre. -nervig, bot. triplinervé.
trenne, grundtai trois, se tre.
trens[a], se trän s[a].
trépan (-en, -er), kir. trépan [perforatif] ; *
perce-crâne; ᚼ trépline*. -ation (-en, •er), se
-ering, -ationsbastick, kir. étui à trépan, -era1,
t. kîr. trépaner; faire l’opération* du trépan
[sur], -ering, kir. trépanation*; opération* du
trépan; ᚼ trépan,

trepang (-en, -er), zool. Prinpus marinus trépan[g].

trellparig, a. en trois couples; bot. trijugué;
min. trigéminé. -pass, ark. arc trilobé: trèfle,
-procents, i sms. à trois pour cent; franska
statens ~ papper le tr. p. c. ; F la rente,
-pundig, a. de tr. livres*, -punding {-en, -ar),
>tx canon (pièce*) de tr. [1.*]. -radig, a.
disposé sur tr. rangs; trifarié; om skrivna el. tryckta
rader de (en) trois lignes*, -roddare, -roddar-
fartyg, ant. hos grekerna trière*; hos romarna
trirème*; förman för d:o hos gr. triérarque.
-rummig, a. à trois cases*; bot. triloculaire;
tricoque. -sidig, a. à trois côtés (faces*);
trilatéral; trigone; om solida kroppar trièdre.
-siffra, [chiffre] trois, -sitsig, a. à trois places*.
-skalig, a. à trois valves*; trivalve. -skeppig,
a. ark. à une nef et deux collatéraux, -skifte,

1. partage en trois part[ie]s* (portions*), se
-delning, 2. se föij. -skiftesbruk, lantbr. culture*
à tr. assolements; succession* de tr.
cultures*; assolement triennal; système des
jachères*, jfr träda, -skiveblock, ⚔ poulie* à
trois rouets, -skäftad, p. a. väv. à trois fils;
croisé, -slag, 1. mus. vid dans mesure* en (à) trois
temps. 2. vid ~et sur le coup de tr. heures*,
-slagen, p. a.om reP croisé, -snibb, fichu
en pointe*, jfr -kant. -spaltig, a. à trois
colonnes*. 2. trifide. -spann, attelage à (el.
voiture attelée de) trois chevaux; F att. à tr.;
ant. trige*. -spetsig, a. à tr. pointes*;
tricus-pidal; tricuspidé. -språkig, a. en tr. langues*;
triglotte; trilingue, -spänd, p. a. à trois
chevaux. -spännare, voiture* à tr. ch., se -spann.

tress (-en, -ar), perukm. tresse*,
tre|[stavig, a., ~t ord mot de trois syllabes*;
[m.] tri[s]syllabe. -stegssprång, sport, saut
avec élan de trois pas. -strukjen, p. a. mus. trois
fois* barré; -na c ut3, -strängajd, p. a. mus.
à trois cordes*; trichorde (ch utt. k); -t
instrument trichorde. -strängig, a. 1. se föreg. 2. om
garn etc., se -skäftad. -Stämmig, a. mus. à trois
voix* (parties*), jfr 1. stämma 1.; sång etc. ibl.
trio, -takt, mus. mesure* en (à) trois temps,
-tal, mat. nombre ternaire, -tandad,/?. a. à trois
dents*; tridenté. -tiden, vid ~ vers les (el.
sur le coup de) trois heures*, -trådig, a. à
trois fils,
tretti, F, se föij.
trettio, gruudtal trente; de ~ tyrannerna hîst.
les trente [tyrans]; omkring ~ [soldater] äv.
une trentaine [de soldats]; gällande under
år hand. äv. trentenaire; vara över ~ år
avoir [dé]passé la trentaine, -en, grundtai
trente et un. -nde, a. ordningstai trentième;
ibl. trente; det är i dag den ~ c’est
aujourd’hui le trente; för det ~ trentièmement;
en trentième lieu, -n[de]del, trentième [partie*]; en ~ av vinsten un trentième du
bénéfice; en kilometer un tr. de kilomètre,
-tal, [nombre de] trente; trentaine*; pà
se under tal 3.; han (hon) är på ~et il (elle)
a de trente à quarante ans [d’âge] (el. a [dé-]
passé la trentaine [sans avoir encore
quarante ans]; det var på ~et äv. ibl. cela s’est
passé après (ibl. aux environs de) l’an trente,
-två, grundtai trente-deux, -årig, a. âgé de (el.
qui a, ibl. qui dure) trente ans; ᚼ
trentenaire; ᚼ tricennal; ~a kriget hist. la guerre
de Trente ans. -åring (-en, -ar), homme
(femme*) qui a atteint ou passé la trentaine (el.
âgé d’une trentaine d’années*, qui a entre
trente et quarante ans),
trettitvåendel, mus. not triple croche*;
paus chuitième de soupir,
tretton, grundtai treize, -dag, jour (fête*) des
Rois; [fête* de l’]Épiphftnie*. -dagsafton,

I ssr återges vanl. oförändrat.I följ. ssr förändrat.Närmast motsvarande.Återges genom omskrivn.




<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:09:09 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svfr1922/1786.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free