Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - T - tunga ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
tristesse*; ~ hörsel dureté d’oreille*, jfr
lom-hörd; ~ kropp corps pesant (grave);
lidande rude souffrance*; peine accablante;
liv vie* pénible; ~ luft air lourd; ~
mat nourriture* indigeste (qui pèse sur
l’estomac); sinne humeur* triste
(difficile); disposition* tr.; med d:o tristement;
ett slag i huvudet un grand (fort) coup
sur la tête; ~ sten pierre lourde; grosse
p.; ~ stil style lourd; ~ suck profond (ofta
F gros) soupir; ~ sömn 1. (0rta profond)
sommeil; s. pesant; ~ uppfattning äv.
pesanteur* d’esprit; ~ väderlek temps 1.; ~
väg mauvais chemin; hålla i den
(tyngsta) ändan tenir le gros bout; eg être
chargé du gros de la besogne (el. de
l’ouvrage; ~ av år chargé d’ans; bli ~
devenir pesant; s’appesantir; sömnig s’assoupir;
livet blev för för benne trop lourde (pénible,,
dure); falla ~ på ngn s’appesantir sur qn;
göra ~ appesantir; ibl. alourdir; sömnig
assoupir; göra ngn livet rendre la vie dure
à qn; det som gjorde honom d:o ce qui lui
rendait la vie à charge*; det känns se
kännas I. 2.; huvudet känns jag är ~ i
huvudet j’ai la tête lourde; han vaknade ~ i
huvudet il se réveilla la t. 1.; vara ~ av.
peser, se tynga; vara tyngre än ibl.
l’emporter sur; det är att... il est bien dur
(triste) de ...; vara ~ i uppfattningen avoir
l’esprit pesant (el. l’intelligence épaisse);
jag känner mig ~ om hjärtat je me sens (el.
j’ai) le cœur gros; vara ~ på foten marcher
d’un pas pesant (el. pesamment), jfr -fotad;
vara a; på hand avoir la main lourde; fig. äv.
n’y aller pas de main morte; ~ till lynnet,
sinnet, se tungsint.
1. tunga (-n), börda charge*; fardeau; poids;
poet. faix; mus. servitude*; skatt impôt {+[oné-
reux];+} ibl. tribut; bära dagens ~ och hetta
supporter le p. (faix) du jour et de la
‘haleur; det är honom till mycken ~ cela lui
est fort à charge*.
2. tungja’(-aw, -or) 1. i munnen langue*; molsv. adj.
lingual (gu utt. gou); belagd ~)- langue
chargée (pâteuse); giftig ~ 1. venimeuse
(envenimée, de serpent el. de vipère*) ; ha en ledig ~
avoir l’élocution* facile; parler facilement;
med ledig ~ ibl. facilement; ond méchante
(vanl. F mauvaise) 1. ; hon har en d:o F c’est
une mauvaise 1. ; ha en spetsig, en talande ~
avoir le bec affilé (el. la 1. bien pendue); rökt
~ 1. fumée; ha två ~or i munnen fig. avoir
deux paroles*; F souffler le froid et le chaud;
vinet har löst hans band le vin lui a
délié la 1.; går på dig oupphörligt F tu es
un vrai moulin à paroles*; tu ne dépnrles
pas; ta 1. va (marche) toujours; låder
vid gommen la 1. adhère au palais; hålla
rätt i munnen, eg. tenir sa 1. en bride*; läto,
~n löpa laisser aller sa 1.; räcka ut
montrer sa 1.; räcka (ut) åt ngn tirer la
1. à qn; styra sin ~ tenir sa 1. [en bride*];
bita sig i äv. fig. se mordre la 1.; rapp i
~>n qui parle facilement; disert; pratsam
loquace (qua utt. koua); ständigt föra Guds
ord på débiter toujours les paroles* de
l’Evangile: ha (bära) hjärtat på avoir
(porter) le cœur sur les lèvres*; jag har det
på ~n fig. je l’ai sur le bout de la 1. (el. sur
le bord des lèvres*); jag har namnet på
ibl. äv. je vois le nom d’ici; ha en fin ~ (smak)
avoir le goût fin; ngt smälter på qc
fond dans la bouche; spela med om ormar
jouer de (el. darder) la langue. 2. zool. Soiea
vulgaris sole*. 3. p:\ klilder languette*; i orgelpipa
anche*; ibl. échalotte*; på. våg aiguille*; langue[tte]*; på vågen i sht äg. 1’aig.* de la
balance.
tung||ad, p. a. i sms. två~ à deux pointes*,
-artikulation, fon. articulation linguale (gu utt.
gou). -band, anat. filet (ᚼ frein) de la langue,
-beläggning, empâtement [de la 1.]. -ben, anat.
os hyoïde, -bens]iiorn, pl., anat. grandes
cornes pl. de l’os h.
tungbeväpnad, p. a. pesamment armé,
tung||blad, se -band. -bladig, a. bot. linguifolié.
-blodig, a au (qui a le) sang lourd, -blomster,
bot. languette*; ligule*; fleuron ligulé.
-bloms-trig, a. bot. semi-flosculeux. -bokstav, [lettre]
linguale* (gu utt. gou).
tung||bröstad, p. a. asthmatique (th stumt);
veter. poussif, -bröstighet, respiration*
difficile; asthme (utt. asme); veter. pousse*,
tungformig, a. en forme* de (el. qui ressemble
à une) langue; linguiforme; lingulaire;
glossoïde; bot., se -lik.
tungfotad, p. a. lourd; pesant; qui marche
lourdement (d’un pas pesant (lourd)); ibl. qui
m. (se remue) avec peine* (el. difficilement),
jfr -rodd.
tungl|frihet, ridk. liberté* de langue*,
-förlamning, paralysie* de la 1.
tung||gângen, p. a. ~ väg chemin (route*) où
il est difficile de marcher, -häfta, läk
an-kvloglosse; icke lida av ~ F ||g. F avoir la
langue bien pendue (el. F le bec bien affilé);
être disert (loquace (qu utt. kou)).
tung||hänt, p. a. qui a la main lourde (pesante).
-hörd, p. a. dur d’oreille*,
tungi||nflammation, läk. inflammation* de la
langue; glossite*. -jord, se baryt 2. -kräfta,
îiik. cancer (r höres) de la 1.;
glossocarci-nome.
tungkörd. p. a, 1. vagnen är ~ la voiture est
lourde (el. roule mal); vägen är ~ la route
est lourde. 2. fig. pesant; lourd,
tunglllik, se -formig, bot. ligulé; ligulaire;
blomkrona bot. corolle* glossopétale. -läst,
1. p. a. difficile à lire; indigeste. 2. a.
difficile (dnr) à, fermer, -ljud, fon. son lingual;
linguale* (gu utt. gou). -mask, zool; lingua-
* Feminin. F Familjärt. P I lägre språk. ᚼ Mindre brukl. ⚔ Militärisk term. ⚓ Sjöterm. ⚙ Teknisk term. ‘h aspirerat h.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
