Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - V - västfront ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
västfront, a) ark. façade occidentale; b) front
ouest.
Väst||got (-en, -er), hist. Visigoth. -gotisk, a.
List, des Yisigoths; visigoth. -gräns,
frontière* de l’Ouest; fr. occidentale; fr.* ouest,
-göt|e {-en, -ar), habitant (natif) dela
Vestro-gothie (el. du Vestergötland), -götsk|a 1.
(-cm, -or), kvinna habitante* ([femme] native*)
de la V., etc., se föreg. 2. (-««), dialekt patois
des habitants (natifs) de la V., etc., se -göte.
-indiefarare, person navigateur (fartyg navire)
qui va aux Indes occidentales.
Västindien, npr. geogr. les Indes occidentales,
västindisk, a. des I. occ. ; wa öarna pl. geogr.
les Antilles*; från d:o ofta des Iles*,
väst||knapp, bouton de gilet, -krage, collet de
gilet.
västilkust, côte occidentale; weil i Frankrike la
c. d’émeraude*. -kustbana, ⓞ [ligne* de]
chemin de fer de la côte occidentale [de la
Suède], -land, occident, -lig, a. d’ouest; ibl.
occidental; vind, [vent d’]ouest, jfr -an;
vinden är ~ le vent est à l’ouest, -makterna,
pl. best. form. les puissances pl. occidentales
(ᚼ de l’Occident).
Västmanland, npr. geogr- [la] Vestmannie*; [le]
Vestmanland,
västman||länding, se -länning. -ländsk, a. de
[la] V.*; du V. -ländsk|a, 1. (-an, -or), kvinna
habitante ([femme] native*) de la V. (el.
du V.). 2. (-an), dialekt patois des habitants
(natifs) de la V. (el. du V.), -länning (-en, -ar),
habitant (natif) de la V. (el. du V.).
västnordväst, 1. vind [vent d’]ouest-nord-ouest.
2. väderstreck ouest-nord-ouest (förk. O-N-O).
-lig, a. d’ouest-nord-ouest.
västpreussare, habitant de la Prusse
occidentale.
Västpreussen, npr. geogr. la Prusse
occidentale.
västpreussisk, a. de la Pr. occidentale,
västra, a. best. form. occidental; d’(de
l’)occi-dent; d’(de l’)ouest; ~ h alv k lot et geogr.
l’hémisphère occidental; (V)~ indiska halvön
geogr. l’Inde* cisgangétique (en deçà du
Gange); l’I. antérieure; vanl. l’I. anglaise;
(F)~ Frankrike l’ouest de la France; (F)-x,
Tyskland l’Allemagne occidentale,
västromersk, a. [de l’empire] d’Occident;
(V)wa riket best. form. hist. l’empire
d’Occident.
Västryssland, la Russie occidentale,
väst||sida, côté ouest, -skärp, écharpe*; balte
ceinture*, -slaver, pl. Slaves pl. de l’Ouest,
-slavisk, a. slave de l’O. -svensk, a. de la
Suède occidentale, -sydväst, 1. vind [vent
d’]ouest-sud-ouest. 2. väderstreck
ouest-sud-ouest (förk. O-S-O). -sydvästlig, a.
d’ouest-sud-ouest.
väst||sömmerska, giletière*. -tyg, étoffe* de
(pour) gilet[s].
väst||tysk, a. de l’Allemagne occidentale, -vart,
adv. à (vers) l’ouest.
1. väta (-yi), ®; fuktighet humidité*; aktas för
w ! hand. craint l’eau* (l’humidité*) ; ne pas
[laisser] mouiller!
2. vätlla (-te, -t), t. o. ». mouiller ; ibl. résoudre
en eau*; rendre humide; fukta humecter; ~
[pà] ett finger m. un doigt; ~ i sängen iäk.
se mouiller; F faire dans le (el. bamspr. f. pipi
au) lit. — Med beton. adv. ~ ifrån sig
mouiller; être humide; suinter; donner de l’(el.
communiquer son) humidité*; ~ igenom a) t.
tremper; ibl. imbiber; b) i. percer; passer à
travers; ~ ned mouiller; ibl. tremper;
arroser; rendre humide; imbiber; baigner: ~
ned sig se m. ; ~ ned med tårar m. de
larmes*; ~ under sig, se ~ i sängen, -ande, ⓞ;
ibl. mouillure*; fuktande humectation*.
väte (-t), kem. [gaz] hydrogène, -atom, kem.
atome d’hydrogène, -fri, a. kem. anliydrogéné.
-förening, kem. hydrure*. -haltig, a. kem,
hydrogéné. -superoxid, kem. bioxyde
d’hydrogène; läk. o. farm. vanl. eau oxygénée, -svavla,
se svavelväte, -syra, kem. hydracide.
vätgas, kem. gaz hydrogène, bläster, O
chalumeau aérhydrique. -elddon, briquet (lampe*)
à hydrogène,
vätjning, se -ande, jfr 2. väta.
vätsk||a, I. (-an, -or), liquide; ibl. fluide; i krop.
pen humeur*; ibl. liquide; sérosité*; i växter bot.
sue; eljest liqueur*; vara viel sunda -or être
frais et dispos (el. bien portant); se porter
bien; ibl. F être en [bonne] forme* (el. bien
en f.*), jfr vid gott lynne under lynne. II. w1
sig, refi. suinter; om sår fournir une humeur;
rejeter du pus; icke längre (vidare) ~ ne
plus donner de p. -ande, p. a. suintant; qui
suinte, etc., se föreg, -as, i. dep., se vätska sig.
vätske||fylld, p. a. rempli de liquide, etc., se
vätska J. -mängd, quantité* de 1., etc., se
vätska 1. -mätare, pèse-liquides. -pelare, fys.
colonne* de (d’un) liquide, -spridare,
pulvérisateur; vaporisateur, -tryck, fys. pression*
d’un liquide, -vikt, poids d’un 1. -våg,
pèse-liqueur.
vätskig, a. 1. qui contient beaucoup de liquide,
jfr vattnig. 2. se vätskan de.
vätt (-en, -ar), se -e.
vätl|e (-en, -ar), myt. ⓞ lutin, se troll, -ljus,
1. feu follet, se irrbloss. 2. fossil bélemnite*.
3. bot. Bellis perennis pâquerette* [vivace]; vulg.
av. [petite] marguerite*.
Vättern, npr. best. form geogr. [le] [lac] Vetter,
vätteros, bot. Lathræa squamaria lathrée*; vulg.
clandestine*; herbe cachée; madrate*; herbe* à
la matrice.
väv (-en, -ar), [pièce* de] toile*; sätta upp en
w ⚙ monter un métier; ourdir de la (el. la
trame d’une) toile, -|a (-de, -t), t. o. i. tisser
tistre) ; travailler (faire) au métier; ibl.
brocher; croiser; tnkåvaror faire des tricots
* Feminin. F Familjärt. P I lägre språk. ᚼ Mindre brukl. ⚔ Militärisk term. ⚓ Sjöterm. ⚙ Teknisk term. ‘h aspirerat h.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
