Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sent, att för svenskarna stor skada genom dröjsmålet
förorsakades. Man såg tydligen, det afsigten var att
hindra Sverge från en närmare och lifligare
handelsrörelse med södra Europa.
I det längsta undvek Sverge att mot dessa
fiendt-ligheter vidtaga några kraftigare åtgerder. Slutligen och
under Kristinas sista regeringsår närmade hon sig till
England, Hollands då varande motståndare; och 1653
blefvo i Stockholm flere holländska köpmän, skepp och
varor tagna i beslag. Svenskarna hade genom
ofvan-nämnde stämplingar blifvit mot Holland så uppretade,
att denna sista åtgerd väckte i Stockholm mycken och
allmän glädje 1), ehuru Kristina var nog djerf att
vidtaga den på ett alldeles olagligt sätt; d. v. s. utan
rådets hörande. Genom löfte om upprättelse och om
frihet för de i Holland fasttagna svenskarna och deras
varor, lyckades det väl att få beslaget liäfvet; men
båda staterna hade till hvarandra kommit uti ett ganska
fiendtligt förhållande, hvilket fortfor och föranledde det
under nästa regering utbristande kriget.
FRANKRIKE.
Redan tidigt visade Kristina en liflig beundran och
varm tillgifvenhet för Frankrike och allt, hvad dermed
stod i gemenskap. Första orsaken till detta förhållande
är svår att uppgifva. Troligen bidrogo dertill flere
o-lika skäl, t. ex. språkets redan utbildade behag och
folkets lätta umgängessätt; kanske ock till en del det
förtroliga och under hela hennes ungdom fortfarande
förbundet med nämnde land; möjligtvis ock gunstlingen
De la Gardies fransyska börd, seder och tänkesätt.
Orsakerna må nu hafva varit hvilka som häldst;
verkningarna deraf föllo dock snart i ögonen. Redan
under första regeringsåren finner man en mängd fransmän
*) De la Gard. J. Ekeblad till C. Ekeblad. Stockholm
d. 2 No v. i 653,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
