Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Spaniens /iendslcap *), och måhända föranleda elt
nytt krig. När Kristina med allt sitt bemödande icke
förmådde öfvervinna motståndet, tog hon saken på en
annan sida. Nu skulle pfaltsgrefven Karl Gustaf i
hemlighet öfvertala de afskedstagande tropparna att låta å
nyo värfva sig. Egentligen borde det ske för svenska
kronans räkning; men för att derigeuom icke gifva
Spanien någon krigsanledning skulle alltsammans
ut-gifvas såsom ett enskildt företag af någon bland
krigs-liöfdingarna; ungefär i samma väg som Wallensteins
eller hertig Bernhards rustningar. Detta var Kristinas
och Chanuts nya förslag; men det återstod alt till
det-sammas verkställande finna en skicklig anförare. Karl
Gustaf Wrangel ville icke låna sig dertill, än mindre
Hans Kristofer Königsmarck; och ingen bland de andra
hade nog anseende. Sluteligen framkom Kristina äfven
nu med sin grefve Magnus, och föreslog att denna
herre borde bland de afskedstagande tropparna värfva
tiotusen man och jemnte svågern, Gustaf Adolf
Lewen-haupt, anföra dem mot Frankrikes fiender. I
öfverensstämmelse med denna plan befallte hon också
pfaltsgrefven Karl Gustaf skicka tvåtusen man mot fransyska
gränsen. Så tycktes förslaget gå i verkställighet och
Sverge invecklas i ett nytt krig knappt ett halft år,
sedan Kristina med så mycken ifver påskyndat det
förras afslutande. Likväl mötte det ena hindret efter
det andra. Riksråderna fortforo att med seg ihärdighet
motarbeta förslaget, äfven i denna dess sednare form.
Deras många vänner och anhöriga bland krigsbefälet
gjorde allt möjligt för att under hvarjehanda
förevändningar hindra eller fördröja verkställigheten; och gamla
Jakob de la Gardie satte sig helt och hållet mot
sonens deltagande deri. Det tyckes, som äfven denne
sednare varit mindre nöjd med sitt tillämnade
uppdrag, emedan han oaktadt många underhandlingar icke
kunde med franska hofvet komma öfverens om villko-
’) RådsproU d. 9 och 10 Mars 1649.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
