Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
löre, att han under striderna mellan hofvet och
parlamentet tagit det sednares parti. Ar 1648 förärade
drottningen åt kardinal Mazarin ett enkom för hans
räkning byggdt örlogsfartyg, hvilket kallades till hans ära
och med hans namn Julius , samt förde trettiotvå
kanoner och värderades till 40,000 riksdaler. Ungefär
vid samma lid erhöll hon af fransyska hofvet en
summa af 100,000 riksdaler; som det sades till skänks,
men som det tyckes, i afräkning på en ej fullt erkänd
fordran. Kristina förärade tillbaka åt enkedrottningen,
regentinnan af Frankrike, ett likaledes för dennas
räkning uppbyggdt och med hennes namn uppkalladt
ör-logsfartyg. Kristinas tillgifvenhet eller rättare
eftergif-venhet för Frankrike var så allmänt känd, att till och
med nämnde lands sändebud sjelfva muste vidgå
förhållandet.
Dessa hennes tänkesätt visade sig i synnerhet
verksamma under striderna mellan hofvet och parlamentet.
Utan betänkande tog hon det förstnämndes parti och
det så ifrigt och högljudt, att sådana hennes tänkesätt
blefvo allmänt kända öfver hela Europa; hvarföre ock
under pariserupproret 1648 den stormande pöbeln
inbillade sig, att Kristina med svenska troppar stode för
portarna för att understödja hofpartiet. Denna
villfarelse var dock en aning om hvad, som tillämnades} ty
några månader derefter anhöll Mazarin, att Sverges i
Tyskland varande troppar skulle efter freden Öfverlålas
till franska hofvets tjenst mot del upproriska
frondpar-tiet. Kristina var genast färdig, ja ganska i fri g att vill—
fara denna begäran och yttrade för Chanut sin
förhoppning alt kunna genomdrifva saken. Men hon bedrog
sig. Alla rådsherrarna, anförde af Axel Oxenstjerna
och Jakob De la Gardie, satte sig deremot och till
och med sjelfva grefve Magnus följde deras exempel.
De anmärkte, alt Sverge behöfde lättnad genom
krigsfolkets af skedande; samt att hjelplropparnas
öfverlemnan-de åt Frankrike skulle med skäl utsätta Sverge för
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
