Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
danska oket, återtaga den fordna friheten, välja egna
råd och riksdagsmän, och ställa den nya staten under
Sverges beskydd o. s. v. Författaren efterspanades,
men fåfängt. Försöket vann ej heller någon framgång.
Mer lofvande var föihållandet i Danmark. Högadeln i
nämnde rike v ile nemligen vid Fredrik den tredjes uppstigande
på tronen genom en sträng konungaförsäkran än mera
binda hans händer. Vid underrättelsen derom
förklarade Axei Oxensljerna i sittande rad, alt sådant vore
både rätt och försigtigt J). Också hände några år
derefter, att när bemälte konung Fredrik sökte afskaffa
en hop inrotade oordningar, började flera af hans adel
att öppet omtala, huru man borde undandraga sig eli
eådant konungens tyranni och i stället söka svenska
regeringens skydd. Det tycktes verkligen luta till
något sådant; ty icke blott Corfitz Ulfeld utan äfven flere
andra öfvergingo till Sverge och sökte der att,
understödda af grefve Waldemar, rela drottningen till krig emot
Danmark. Vi hafva berättat, huru Kristina på fullt
allvar lyssnade till deras förslag, så att till och med
rådsöfverläggningar derom höllos och rustningar
gjordes; men att Axel Oxenstjerna hindrade planen från
att gå i verkställighet. Dessa rustningar jemnte de
stora hedersbetygelser, som drottningen visade Corfitz
Ulfeld, skulle naturligtvis hos Danmark föranleda
misstankar och motrustuingar. Så lefde man någon tid
bortåt under ömsesidig oro och spänning. Konung
Fredrik sökte likväl förekomma utbrottet. Han lät år
1653 uppsäga den för svenskarna nrsshagliga
redem-tionstraktaten och aflärdade samma år en högtidlig
beskickning till Stockholm för att med dervarande styrelse
knyta närmare förening. Men det misslyckades genom
Kristinas egenheter och Ulfelds ingifvelser. Vi hafva
redan berättat, huru hon, för alt göra denna sednare
till viljes, tillställde mellan honom och Peder Juel den
för danska hofvet så förolämpande sammankomsten.
l) Rådsprot. d. 7 Jan. 1043.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
